2 dec 2021. Blir digitala verktyg kanske till något mer än just bara verktyg – börjar de rentav leva sitt eget liv? Frågan infann sig osökt under gårdagens VIS-seminarium om sådana verktygs roll i matematikundervisningen.
Seminariet som samlat deltagare från flera håll i landet leddes av Rickard Wester, kommunlektor i Lund med ansvar för att bl a sprida kunskap om forskning i matematikens didaktik. Presentationen byggde på erfarenheter från konferensens ICTMT 15 som ägde rum i Köpenhamn i mitten av september i år. ICTMT står för International Conference on Technology in Mathematics Teaching och konferensen organiserades denna gång av Aarhus Universitet.
Vid konferensen presenterades aktuell forskning om användningen av tekniska verktyg i matematikundervisningen.
Hur digitala verktyg påverkar hela den didaktiska situationen och miljön är långt ifrån klarlagt. Flera studier har genomförts eller pågår för att kasta ljus över olika frågor, t ex hur elevernas interaktion förändras vid övergång från en fysisk till en digital miljö eller hur psykologiska faktorer som jakt på rätt svar eller strävan efter belöning för en prestation påverkas. Att den språkliga kommunikationen också måste bli mer precit än i en fysisk miljö där eleverna sitter i bänkarna intill varann och bara kan peka på t ex en del av en geometrisk figur, ja, det är ganska uppenbart.
Vet man något om inlärningseffekten vid användning av digitala verktyg i jämförelse med traditionella? Rickard berättade bl a om en studie där ett digitalt hjälpmedel jämfördes med ett pappersbaserat i undervisning om sannolikhet för högstadieelever. Både pojkar och flickor uppnådde bättre förståelse med det digitala verktyget. Resultatförändringen mättes med ett förtest och ett eftertest. Ett intressant och kanske oväntat resultat i studien var att flickorna (som enligt andra studier normalt presterar något sämre inom just detta område än pojkar) visade en påtagligt större resultatförbättring.
De forskningsresultat som kom upp vid ICTMT 15 tyder också på att digitala verktyg har en djupare och mer mångfacetterad inverkan på undervisning och inlärning än vad man först tänker sig. En av de frågor som Rickard reste gällde bedömning:
– Om det digitala verktyget blir en del av elevens ämneskunnande, hur påverkar det bedömning?
Ytterligare en fråga med långtgående konsekvenser gäller det didaktiska ledarskapet när digitala verktyg kommer in i undervisningen. Hur ska lärare, rektorer och huvudmännens beslutsfattare förhålla sig till alla de spörsmål som kommer upp kring digitala verktyg, från inlärningseffekt till behov av kollegialt kunskapsutbyte till inköpsbeslut? Mycket forskning återstår här.