{"id":248,"date":"2015-11-21T12:53:27","date_gmt":"2015-11-21T11:53:27","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?page_id=248"},"modified":"2021-01-10T12:01:13","modified_gmt":"2021-01-10T11:01:13","slug":"camilla-christensson","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/vi-ar-vis-larare\/camilla-christensson\/","title":{"rendered":"Camilla Christensson"},"content":{"rendered":"

\"camille_christensson\"<\/a><\/p>\n

fil dr<\/strong><\/p>\n

Gymnasiel\u00e4rare och lektor i naturvetenskaplig specialisering
\n<\/strong><\/p>\n

Undervisar i<\/strong> kemi och medicinsk orientering p\u00e5 gymnasiet samt kemididaktik p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen<\/p>\n

Forskningsf\u00e4lt:<\/strong> Mikrobiologi, molekyl\u00e4rgenetik, patients\u00e4kerhet och naturvetenskaplig undervisning<\/p>\n

Utm\u00e4rkelser: <\/strong>Tilldelats Beijerstiftelsens L\u00e4rarpris i kemi 2019 till Ingvar Lindqvists minne, av Kungl. Vetenskapsakademiens med motiveringen: \u201df\u00f6r sin kontextbaserade kemiundervisning med stark anknytning i vardagsfenomen. Camilla Christensson \u00e4r en l\u00e4rare med l\u00e5ng erfarenhet, djup kunskap och i st\u00e4ndig utveckling genom sina forskningssamarbeten\u201d. L\u00e4s mer i KVA:s pressmeddelande<\/a> och i nyhetsnotis h\u00e4r p\u00e5 VIS hemsida<\/a>.<\/p>\n

VIS-uppdrag:
\n<\/strong>– Styrelseordf\u00f6rande 2014-2016.
\n– Genomf\u00f6rt uppdrag \u00e5t Kristianstad kommun att kartl\u00e4gga orsaker till de l\u00e5ga resultaten i \u00e4mnet kemi inom Barn- och utbildningsf\u00f6rvaltningen i Kristianstad samt l\u00e4gga fram f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra barns och elevers m\u00f6jligheter till h\u00f6gre m\u00e5luppfyllelse i \u00e4mnet kemi (se VIS-rapport<\/a>).
\n– Genomf\u00f6rt uppdrag \u00e5t Skolverket tillsammans med H\u00f6gskolan Kristianstad att ta fram modul till L\u00e4slyftet \u2013 Fr\u00e4mja elevers l\u00e4rande i NO, II, \u00e5rskurs 4-9 (se Skolverkets rapport<\/a>).
\n– Genomf\u00f6rt Experimentell kurs i kemi f\u00f6r f\u00f6rskoll\u00e4rare (se kurspresentation<\/a>).<\/p>\n

Externa uppdrag inom skolutveckling
\n<\/strong>– Ordf\u00f6rande i Katedralskolans Analysgrupp best\u00e5ende av l\u00e4rare och skolledare som arbetar med skolf\u00f6rb\u00e4ttring enligt Datateam\u00ae metoden. Ett utvecklingsarbete har handlat om orsakerna till gymnasieelevers upplevda stress p\u00e5 grund av skolarbete.
\n– Handledare f\u00f6r f\u00f6rskoll\u00e4rare, grundskoll\u00e4rare, gymnasiel\u00e4rare och specialpedagoger i forskningscirklar och samtalsgrupper i Lunds kommun inom omr\u00e5den som \u00e5terkoppling fr\u00e5n elever till l\u00e4rare, spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt, digital teknik och kreativitet, modeller och representationer samt samh\u00e4llsfr\u00e5gor med naturvetenskapligt inneh\u00e5ll.<\/p>\n

Publikationer \u2013 skolutveckling
\n<\/strong>Christensson C, Anderlund E, Andersson F, Edqvist A, Gustavsson M, Haas E, Vasilidis J och Ponnert A (VIS-l\u00e4rare, se presentation h\u00e4r p\u00e5 VIS hemsida<\/a>) (2018) Skolarbete och gymnasieelevers upplevda stress. Att dela erfarenhet \u2013 en syntes av utvecklingsartiklarna fr\u00e5n L\u00e4rarnas Skolutvecklingskonferens 2017.<\/p>\n

Publikationer – naturvetenskaplig undervisning <\/strong><\/p>\n

Broman K, Bernholt S och Christensson C (2020) Relevant or interesting according to upper secondary students? Affective aspects of context-based chemistry problems. Research in Science & Technological Education<\/p>\n

Broman K och Christensson C (2019) Kemin satt i sammanhang \u2013 hur g\u00f6r vi \u00e4mnet relevant f\u00f6r elever? I K Stolpe & G H\u00f6st (Red.), Kemi f\u00f6r alla \u2013 Bidrag fr\u00e5n konferensen 1-2 oktober 2018 i Stockholm arrangerad av Kemil\u00e4rarnas resurscentrum. (sid. 25-41). Naturvetenskapernas och teknikens didaktik nr 5.<\/p>\n

Christensson C (2019) Antibiotika och antibiotikaresistens. Del 7: H\u00e4lsa och oh\u00e4lsa i NT-lyftet \u2013 Modul Medicin, h\u00e4lsa och oh\u00e4lsa, Skolverket.<\/p>\n

Almstr\u00f6m M (VIS-l\u00e4rare, se presentation h\u00e4r p\u00e5 VIS hemsida<\/a>), Christensson C och Martinsson E (2018) Naturvetenskapliga experiment f\u00f6r f\u00f6rskolan och de tidiga skol\u00e5ren. Lund, Studentlitteratur.<\/p>\n

Sj\u00f6str\u00f6m J och Christensson C (2018) Om l\u00e4kemedel och l\u00e4kemedelsutveckling. Del 2: L\u00e4kemedelsdidaktik i NT-lyftet \u2013 Modul Medicin, h\u00e4lsa och oh\u00e4lsa, Skolverket.<\/p>\n

Christensson C och Sj\u00f6str\u00f6m J (2018) L\u00e4kemedel i undervisningen. Del 2: L\u00e4kemedelsdidaktik i NT-lyftet \u2013 Modul Medicin, h\u00e4lsa och oh\u00e4lsa, Skolverket.<\/p>\n

Christensson C (2015) Min egen produkt hemifr\u00e5n – En undervisningsmetod f\u00f6r att \u00f6ka elevers motivation att vilja l\u00e4ra sig kemi. Skolportens numrerade artikelserie f\u00f6r utvecklingsarbeten i skolan, Artikel nr 2\/2015.<\/p>\n

Christensson C och Sj\u00f6str\u00f6m J (2014) Chemistry in context: Analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15, 59-69.<\/p>\n

Christensson C (2013) Kemins \u00e5r i kemiundervisningen. Kemiv\u00e4rlden Biotech med Kemisk Tidskrift, 5, 26-27.<\/p>\n

Christensson C (2012) Anv\u00e4ndbarheten av Kemins \u00c5r 2011 i kemiundervisningen p\u00e5 gymnasiet – i relation till l\u00e4roplanen (Gy 2011), \u00e4mnesplanen i kemi och elevers intressen. (Examensarbete p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen) Malm\u00f6 h\u00f6gskola, Institutionen f\u00f6r l\u00e4rande och samh\u00e4lle, Malm\u00f6.<\/p>\n

Publikationer – patients\u00e4kerhet i l\u00e4kemedelsutveckling<\/strong>
\nChristensson C, Gipson G, Thomas T och Weatherall J (2012) Text analytics for surveillance (TAS): an interactive environment for safety literature review. Drug Information Journal, 46, 115-123.<\/p>\n

Christensson C, Thor\u00e9n A och Lindberg B (2008) Safety of inhaled budesonide. Clinical manifestations of systemic corticosteroid-related adverse effects. Drug Safety, 31, 965-988.<\/p>\n

Publikationer – enzymers p\u00e5verkan p\u00e5 smaken i ost<\/strong>
\nChristensson C, Bratt H, Collins L, Coolbear T, Holland R, Lubbers MW, O’Toole PW och Reid JR (2002) Cloning and expression of an oligopeptidase, PepO, with novel specificity from Lactobacillus rhamnosus HN001 (DR20). Applied and Environmental Microbiology, 68, 254-262.<\/p>\n

Christensson C, Pillidge CJ, Ward LJH och O’Toole PW (2001) Nucleotide sequence and characterization of the cell envelope proteinase plasmid inLactococcus lactis subsp. cremoris HP. Journal of Applied Microbiology, 91, 334-343.<\/p>\n

Publikationer – genetisk modifiering av j\u00e4st f\u00f6r framst\u00e4llning av br\u00e4nsleetanol fr\u00e5n tr\u00e4massa<\/strong>
\nJohansson B, Christensson C, Hobley T och Hahn-H\u00e4gerdal B (2001) Xylulokinase overexpression in two strains of Saccharomyces cerevisiae also expressing xylose reductase and xylitol dehydrogenase and its effect on fermentation of xylose and lignocellulosic hydrolysate. Applied and Environmental Microbiology, 67, 4249- 4255.<\/p>\n

Eliasson A, Christensson C, Wahlbom CF och Hahn-H\u00e4gerdal B (2000) Anaerobic xylose fermentation by recombinant Saccharomyces cerevisiaecarrying XYL1, XYL2 and XKS1 in mineral medium chemostat cultures. Applied and Environmental Microbiology, 66, 3381-3386.<\/p>\n

Publikationer – identifiering av mikroorganismer i biologisk vattenrening<\/strong>
\nBradford D, Christensson C, Jakab N och Blackall LL (1998) Molecular biological methods to detect ’Microthrix parvicella’ and to determine its abundance in activated sludge. Water Science and Technology, 37, 37-45.<\/p>\n

Rossetti S, Hildisch D, Christensson C, Del Dot T, Blackall LL och Tandoi V (1997) Isolation and identification of an Eikelboom Type 1863 strain as Acinetobacter johnsonii. Water Research, 31, 657-660.<\/p>\n

Rossetti S, Christensson C, Blackall LL och Tandoi V (1997) Phenotypic and phylogenetic description of an Italian isolate of ’Microthrix parvicella’. Journal of Applied Microbiology, 82, 405-410.<\/p>\n

Seviour EM, Blackall LL, Christensson C, Hugenholtz P, Cunningham MA, Bradford D, Stratton H och Seviour RJ (1997) The filamentous morphotype Eikelboom Type 1863 is not a single genetic entity. Journal of Applied Microbiology, 82, 411-421.<\/p>\n

Blackall LL, Rossetti S, Christensson C, Cunningham MA, Hartman P, Hugenholtz P och Tandoi V (1997) The characterization and description of representatives of G bacteria from activated sludge plants. Letters in Applied Microbiology, 25, 63-69.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

fil dr Gymnasiel\u00e4rare och lektor i naturvetenskaplig specialisering Undervisar i kemi och medicinsk orientering p\u00e5 gymnasiet samt kemididaktik p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen Forskningsf\u00e4lt: Mikrobiologi, molekyl\u00e4rgenetik, patients\u00e4kerhet och naturvetenskaplig undervisning Utm\u00e4rkelser: Tilldelats Beijerstiftelsens L\u00e4rarpris i kemi 2019 till Ingvar Lindqvists minne, av Kungl. Vetenskapsakademiens med motiveringen: \u201df\u00f6r sin kontextbaserade kemiundervisning med stark anknytning i vardagsfenomen. Camilla Christensson \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":12,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-248","page","type-page","status-publish","czr-hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=248"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2016,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/248\/revisions\/2016"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}