{"id":1371,"date":"2018-12-29T18:23:06","date_gmt":"2018-12-29T17:23:06","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1371"},"modified":"2019-01-02T17:51:36","modified_gmt":"2019-01-02T16:51:36","slug":"lasvard-va-studie-om-syn-pa-forskningskommunikation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2018\/12\/29\/lasvard-va-studie-om-syn-pa-forskningskommunikation\/","title":{"rendered":"L\u00e4sv\u00e4rd VA-studie om syn p\u00e5 forskningskommunikation"},"content":{"rendered":"

Under 2018 presenterade f\u00f6reningen Vetenskap och Allm\u00e4nhet, VA<\/strong><\/a>, tillsammans med Vetenskapsr\u00e5det ut en ny studie om forskningskommunikation (VA-rapport 2018:1<\/a>). Ett 15-tal forskare och kommunikat\u00f6rer p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4ten och anslagsgivande organ har intervjuats. VIS har l\u00e4st och konstaterar att det \u00e4r ytterst viktigt att forskningskommunikation tas upp p\u00e5 detta generella s\u00e4tt men ocks\u00e5 att skolans roll och m\u00f6jligheter inte verkar ha uppfattats av s\u00e5 m\u00e5nga.<\/p>\n

I ett VIS-perspektiv \u00e4r skolan av minst lika stor strukturell betydelse f\u00f6r den breda forskningskommunikationen som exempelvis inst\u00e4llningen hos universitetsledningar och anslagsgivare, eller mediernas vetenskapsbevakning. Skolan \u00e4r den enda samh\u00e4llsinstitution som p\u00e5 verkligt bred front skulle kunna f\u00f6rmedla en insiktsfull och realistisk syn p\u00e5 vetenskapen och dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar, \u00e4ven till dem som senare i livet inte har n\u00e4rmare kontakt med den vetenskapliga v\u00e4rlden. \u00c4r inte det sj\u00e4lva grunden f\u00f6r en fungerande forskningskommunikation? I sammanfattningen av VA-rapportens resultat heter det:\u00a0 ”Flera forskare uttrycker en \u00f6nskan om att bredda forskningskommunikation till att handla om vetenskapens natur, forskningsprocessen och likheter \u00f6ver disciplingr\u00e4nser, inte enbart fokusera p\u00e5 resultat och till\u00e4mpningar. Detta har ocks\u00e5 allm\u00e4nheten uttryckt intresse f\u00f6r i tidigare studier.” Det \u00e4r precis det slags f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskap som skolan har m\u00f6jlighet att f\u00f6rmedla och f\u00f6rst\u00e4rka och just detta \u00e4r, f\u00f6r \u00f6vrigt, ett av de fr\u00e4msta m\u00e5len f\u00f6r den verksamhet som VIS och systerorganisationen Forskningsn\u00e4tet Sk\u00e5ne sedan m\u00e5nga \u00e5r bedriver med inriktning p\u00e5 elever.<\/p>\n

I r\u00e4ttvisans namn ska s\u00e4gas att skolan faktiskt n\u00e4mns i rapporten, bl a i ett referat av en liknande VA-studie fr\u00e5n 2002, d\u00e4r flera av forskarna genomg\u00e5ende p\u00e5pekar betydelsen av bildningsniv\u00e5n i samh\u00e4llet: \u201dMed en h\u00f6gre bildningsniv\u00e5, och en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskap och vetenskapligt arbete, f\u00e5r alltfler lekm\u00e4n m\u00f6jlighet att s\u00e4tta sig in i vetenskapliga resultat och [t ex] f\u00f6rst\u00e5 popul\u00e4rvetenskapliga artiklar\u201d. Men forskarna inser att det d\u00e5 r\u00f6r sig om \u201dett l\u00e5ngsiktigt arbete, koncentrerat dels mot skolan och dels mot personer som har makt att p\u00e5verka [—], till exempel journalister och politiker\u201d.<\/p>\n

En forskare i 2018 \u00e5rs studie (som uppenbarligen \u00e4r humanist eller samh\u00e4llsvetare) framh\u00e5ller ocks\u00e5 som \u201den viktig uppgift [—] att ber\u00e4tta detta [att man faktiskt kan forska i spr\u00e5k, juridik eller historia och inte bara i naturvetenskaper] f\u00f6r gymnasieungdomar\u201d, annars finns risken att \u201dvi missar v\u00e4ldigt m\u00e5nga goda studenter som egentligen \u00e4r intresserade av att s\u00f6ka svar p\u00e5 komplicerade problem men som tar f\u00f6r givet att d\u00e5 m\u00e5ste man vara naturvetare\u201d. \u00c4ven om det h\u00e4r handlar om \u2013 ytterst v\u00e4llovlig \u2013 marknadsf\u00f6ring av ett par vetenskapsomr\u00e5den i syfte att rekrytera studenter, \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s \u00e4nd\u00e5 positivt att skolan lyfts fram som en framg\u00e5ngsfaktor. Motsvarande tankeg\u00e5ng kan till\u00e4mpas p\u00e5 forskningskommunikation i stort: l\u00e4gg ner m\u00f6da p\u00e5 att f\u00f6rklara hur vetenskap fungerar i allm\u00e4nhet och resultatet blir att fler tar till sig p\u00e5st\u00e5enden av forskare, eller om forskning, p\u00e5 ett konstruktivt och kritiskt s\u00e4tt.<\/p>\n

De hinder f\u00f6r forskningskommunikation som tas upp \u00e4r de gamla v\u00e4lk\u00e4nda: brist p\u00e5 resurser, svagt formellt meritv\u00e4rde f\u00f6r forskarna och brist p\u00e5 incitament fr\u00e5n anslagsgivare. H\u00e4r verkar faktiskt inte mycket ha h\u00e4nt de senaste femtio \u00e5ren. Ungef\u00e4r detsamma konstaterades kring 1970 av en arbetsgrupp med representanter f\u00f6r den d\u00e5varande universitetsmyndigheten (UK\u00c4), den d\u00e5varande skolmyndigheten (S\u00d6) och landets folkbildningsorganisationer (SAMSUS-gruppen). Men det verkar som om inst\u00e4llningen hos forskarna sj\u00e4lva blivit mer positiv. Att kommunicera forskning ses uppenbarligen numera som en sj\u00e4lvklarhet i forskarkretsar och f\u00e5 forskarkolleger f\u00f6refaller se ner p\u00e5 den forskare som \u00e4gnar sig \u00e5t popularisering, vilket inte var helt ovanligt f\u00f6rr.<\/p>\n

Dock verkar den dominerande synen fortfarande vara att det handlar om en enkelriktad kommunikation, p\u00e5 forskarnas villkor \u2013 vi ska ber\u00e4tta om v\u00e5r forskning f\u00f6r det \u00e4r bra f\u00f6r massorna och skattebetalarna som f\u00e5r n\u00e5got tillbaka, skulle man lite karikerat kunna uttrycka det. Ifr\u00e5ga om dialog \u00e4r h\u00e5llningen mer tveksam. Och visst, det kan ligga n\u00e5got i att forskare kanske inte f\u00e5r s\u00e5 v\u00e4rst mycket tillbaka fr\u00e5n allm\u00e4nheten som kan gynna deras forskning, n\u00e5got som ocks\u00e5 p\u00e5pekas av en av de intervjuade forskarna: \u201d— det \u00e4r nog inte s\u00e5 sannolikt att jag h\u00e5ller ett f\u00f6redrag f\u00f6r gymnasieungdomar och s\u00e5 kl\u00e4cker n\u00e5gon ur sig n\u00e5gonting som jag har direkt anv\u00e4ndning f\u00f6r i min forskning\u201d, som en av dem s\u00e4ger.<\/p>\n

Men det finns en annan aspekt p\u00e5 \u00f6msesidighet mellan forskare och allm\u00e4nhet och den g\u00e4ller initiativet till kommunikativ kontakt. Varifr\u00e5n ska det komma? Det m\u00e5ste inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara fr\u00e5n forskarv\u00e4rlden utan kan mycket v\u00e4l emanera fr\u00e5n omv\u00e4rlden, n\u00e5got som visas av den verksamhet Forskningsn\u00e4tet Sk\u00e5ne och VIS bedriver i skolan. Forskningsn\u00e4tet driver t ex ett system med sommarstipendiater \u2013 gymnasieelever f\u00e5r stipendier s\u00e5 att de kan vistas i forskningsmilj\u00f6 tv\u00e5 veckor under sommarlovet. B\u00e5de Forskningsn\u00e4tet och VIS genomf\u00f6r s k husforskarprojekt d\u00e4r en eller flera forskare under en l\u00e4ngre tid knyts till en skola, oftast kopplat till elevernas gymnasiearbete (det som tidigare hette projektarbete). Den typen av initiativ kommer fr\u00e5n skolans h\u00e5ll och de \u00e4r d\u00e4rmed b\u00e4ttre anpassade och sannolikt mer effektiva \u00e4n m\u00e5nga satsningar fr\u00e5n h\u00f6gskolan eller forskningsv\u00e4rldens organ.<\/p>\n

Slutligen b\u00f6r det n\u00e4mnas att rapporten ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker klarl\u00e4gga forskarnas syn p\u00e5 s k \u00f6ppen vetenskap. Med det menas ungef\u00e4r att vetenskaplig verksamhet inklusive forskningsdata och resultat i olika faser av en forskningsprpocess ska vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r full insyn fr\u00e5n alla i ett stort n\u00e4tverk best\u00e5nde av s\u00e5v\u00e4l forskare som intresserad allm\u00e4nhet. Det syftar l\u00e4ngre \u00e4n till det som vanligen l\u00e4ggs i begreppet forskningskommunikation som v\u00e4l snarast ska ses som ett verktyg f\u00f6r open science. Det \u00e4r en vacker men samtidigt l\u00e5ngt ifr\u00e5n oproblematisk tanke och det skulle f\u00f6ra f\u00f6r l\u00e5ngt att g\u00e5 n\u00e4rmare in p\u00e5 den h\u00e4r. Den som vill ha en bakgrund till begreppet rekommenderas att starta med artikeln Open science i engelska Wikipedia<\/a>.<\/p>\n

Det \u00e4r bra att VA och Vetenskapsr\u00e5det genom denna nya studie p\u00e5minner om hur viktigt det \u00e4r att forskare, h\u00f6gskoleadministrationer och andra akt\u00f6rer i forskningsv\u00e4rlden engagerar sig p\u00e5 allvar i kommunikation med omv\u00e4rlden. S\u00e5 mycket \u00e4r ogjort, inte minns inom skolsektorn. Och man kan h\u00e5lla med om att det \u00e4r snart \u00e4r dags f\u00f6r en st\u00f6rre, kvantitativ VA-studie av forskningskommunikation. P\u00e5 VIS hoppas vi i s\u00e5 fall att fr\u00e5gor om synen p\u00e5 skolans roll och forskarnas m\u00f6jlighet (och varf\u00f6r inte lite provocerande t o m s\u00e4ga skyldighet?) att st\u00f6dja denna f\u00e5r h\u00f6gsta prioritet.<\/p>\n

Olle Alexandersson<\/em>
\nVIS-medlem, en av initiativtagarna till VIS<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under 2018 presenterade f\u00f6reningen Vetenskap och Allm\u00e4nhet, VA, tillsammans med Vetenskapsr\u00e5det ut en ny studie om forskningskommunikation (VA-rapport 2018:1). Ett 15-tal forskare och kommunikat\u00f6rer p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4ten och anslagsgivande organ har intervjuats. VIS har l\u00e4st och konstaterar att det \u00e4r ytterst viktigt att forskningskommunikation tas upp p\u00e5 detta generella s\u00e4tt men ocks\u00e5 att skolans roll och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1371","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1371","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1371"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1371\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1379,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1371\/revisions\/1379"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1371"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1371"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1371"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}