{"id":1563,"date":"2019-03-14T09:46:13","date_gmt":"2019-03-14T08:46:13","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1563"},"modified":"2019-03-14T09:46:20","modified_gmt":"2019-03-14T08:46:20","slug":"skonhetstavling-i-matematik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/03\/14\/skonhetstavling-i-matematik\/","title":{"rendered":"Sk\u00f6nhetst\u00e4vling &#8211; i matematik?"},"content":{"rendered":"\n<p>Tv\u00e5 svenska forskare har gjort ett pionj\u00e4rarbete f\u00f6r att klarl\u00e4gga vad det \u00e4r som g\u00f6r att matematik kan uppfattas som vackert, n\u00e5got som man inte s\u00e4llan h\u00f6r matematiker av facket tala om sinsemellan. Kanske en ny vinkel i matematikundervisningen som m\u00e5nga l\u00e4rare \u00e4nnu inte pr\u00f6vat? S\u00e5 h\u00e4r s\u00e4ger i varje fall den ena forskaren, <strong>Manya Sundstr\u00f6m<\/strong>, matematikdidaktiker och docent vid institutionen f\u00f6r naturvetenskapens och matematikens didaktik vid Ume\u00e5 universitet, till <a href=\"https:\/\/www.tidningencurie.se\/nyheter\/2019\/03\/13\/vad-gor-matematiken-vacker\/\">Vetenskapsr\u00e5dets n\u00e4ttidning Curie<\/a>:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Barn [&#8212;]\nblir entusiastiska av viss matematik, men tyv\u00e4rr finns inte mycket av s\u00e5dan\nmatematik i skolan idag. V\u00e5r modell skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att unders\u00f6ka vad\nsom tilltalar barn, s\u00e5 att man kan f\u00f6ra in mer av det i undervisningen. Mer\nestetisk matematik skulle ge eleverna fler upplevelser som de kommer ih\u00e5g.<\/p>\n\n\n\n<p>Manya Sundstr\u00f6m och matematikern <strong>Lars-Daniel \u00d6hman<\/strong>, som \u00e4r docent vid institutionen f\u00f6r matematik och matematisk statistik vid Ume\u00e5 universitet, har utvecklat ett slags mall f\u00f6r att v\u00e4rdera sk\u00f6nheten i ett matematiskt bevis. Den presenterades i artikeln <a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/philmat\/article\/26\/2\/184\/2669616\">\u201dMathematical Fit: A Case Study\u201d som publicerades i Philosophia Mathematica<\/a> f\u00f6rra \u00e5ret. Den uts\u00e5gs f\u00f6r \u00f6vrigt till en av \u00e5rets b\u00e4sta artiklar i filosofi av \u00a0utgivaren, Oxford University Press.<\/p>\n\n\n\n<p>Till sk\u00f6nhetskriterierna h\u00f6r \u2013 kanske inte hgelt\n\u00f6verraskande \u2013 att beviset utg\u00e5r fr\u00e5n det begrepp som \u00e4r centralt i\nbevisf\u00f6ringen och att det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6lja bevisets tankeg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 dags kanske att \u00f6ka matematikintresset med en liten\nsk\u00f6nhetst\u00e4vling mellan olika bevis?<\/p>\n\n\n\n<p><em>K\u00e4lla: <a href=\"https:\/\/www.tidningencurie.se\/nyheter\/2019\/03\/13\/vad-gor-matematiken-vacker\/\">Vetenskapsr\u00e5dets n\u00e4ttidning Curie 13 mars 2019<\/a>.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tv\u00e5 svenska forskare har gjort ett pionj\u00e4rarbete f\u00f6r att klarl\u00e4gga vad det \u00e4r som g\u00f6r att matematik kan uppfattas som vackert, n\u00e5got som man inte s\u00e4llan h\u00f6r matematiker av facket tala om sinsemellan. Kanske en ny vinkel i matematikundervisningen som m\u00e5nga l\u00e4rare \u00e4nnu inte pr\u00f6vat? S\u00e5 h\u00e4r s\u00e4ger i varje fall den ena forskaren, Manya [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1563","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1563","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1563"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1563\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1565,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1563\/revisions\/1565"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1563"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1563"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}