<\/p>\n\n\n\n
Tidsbrist och brist p\u00e5 \u00e4ndam\u00e5lsenlig infrastruktur f\u00f6r planering och uppf\u00f6ljning av lektioner. Det framst\u00e5r som de verkligt stora hindren f\u00f6r att utveckla undervisning p\u00e5 vetenskaplig grund. Det h\u00e4vdas i varje fall i en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n Karlstads universitet<\/strong>. Rapporten bygger p\u00e5 en enk\u00e4t som besvarats av n\u00e4rmare 2\u00a0300 l\u00e4rare fr\u00e5n hela landet och med god spridning p\u00e5 undervisnings\u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n Rapporten b\u00f6r bli en tankest\u00e4llare f\u00f6r alla inblandade\nparter, fr\u00e5n Skolverket till de enskilda l\u00e4rarna och deras skolledningar. F\u00f6rhoppningsvis\nkommer den att leda till en intressant diskussion och, hoppas vi, f\u00f6rslag till\ngenomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n \u201dKvalitet i undervisning f\u00f6ruts\u00e4tter planering och efterarbete. Fungerar inte de arbetsmomenten s\u00e5 undermineras skolans k\u00e4rnuppdrag\u201d, s\u00e4ger Kenneth Nordgren<\/strong>, professor och forskare vid Karlstads universitet och en i forskargruppen som gjort den aktuella studien.<\/p>\n\n\n\n Studiens syfte var enligt rapporten \u201datt ge kunskaper om\nvilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar som finns f\u00f6r l\u00e4rare att delta i en forskningssamverkan\nsom \u00e4r integrerad i det dagliga lektionsarbetet\u201d och en k\u00e4rnpunkt i enk\u00e4ten var\natt ta reda p\u00e5 hur det st\u00e5r till med l\u00e4rarnas planering och efterarbete av lektionerna.\nI kort sammanfattning \u00e4r svaret att det finns mycket \u00f6vrigt att \u00f6nska. Generellt\nsett saknar skolor en bra infrastruktur f\u00f6r detta, \u00e4r en av studiens viktigare\nslutsatser.<\/p>\n\n\n\n Drygt en fj\u00e4rdedel av de svarande (26%) uppger att de aldrig\nhar n\u00e5gon tid s\u00e4rskilt avsatt f\u00f6r planering av lektioner och n\u00e4stan lika stor\nandel s\u00e4ger att det har det n\u00e5gon g\u00e5ng per m\u00e5nad. Att h\u00e4lften av l\u00e4rarna \u00e4r i\ndenna situation l\u00e5ter onekligen oroande.<\/p>\n\n\n\n De strukturer som byggts upp p\u00e5 senare \u00e5r verkar klart\notillr\u00e4ckliga. \u201dF\u00f6r majoriteten av l\u00e4rarna \u00e4r inte f\u00f6rstel\u00e4rare och\nutvecklingspedagoger ett tydligt st\u00f6d f\u00f6r att utveckla den egna undervisningen\u201d,\nheter det bl a i rapporten. Inte heller rektor verkar vara n\u00e5got st\u00f6d i de\nflesta fall, \u201dvarken pedagogiskt eller organisatoriskt\u201d, \u00e4r en annan slutsats i\nstudien.<\/p>\n\n\n\n Man \u00e4r dock m\u00e5n om att p\u00e5peka att det inte \u00e4r s\u00e5 \u00f6verallt: \u201dResultaten\npekar entydigt p\u00e5 att de skolor som utvecklat en infrastruktur runt samarbetet\nhar l\u00e4rare som \u00e4r mer n\u00f6jda med allt fr\u00e5n arbetsmilj\u00f6, till kvaliteten i\nundervisningen till st\u00f6det fr\u00e5n rektorer och f\u00f6rstel\u00e4rare.\u201d N\u00e5got som enligt\nrapporten \u00e4r helt i linje med de forskningsbaserade id\u00e9er som betonar l\u00e5ngsiktigt\narbete f\u00f6r att skapa en skolkultur pr\u00e4glad \u201dav samarbete och ett gemensamt\nansvar f\u00f6r elevernas l\u00e4rande\u201d.<\/p>\n\n\n\n Att l\u00e4rarna saknar goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att planera sina\nlektioner och att v\u00e4lja och anpassa metoder till l\u00e4randem\u00e5l eller att \u00e4gna sig\n\u00e5t efterarbete och utv\u00e4rdering av lektionsresultat betyder att det ocks\u00e5 saknas\nf\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r formativ och st\u00f6djande undervisning, menar rapportf\u00f6rfattarna.\nDe g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt att de fr\u00e5n detta drar slutsatsen att f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en\nskola p\u00e5 vetenskaplig grund d\u00e4rmed saknas. Ord och inga visor, s\u00e5ledes. Och\nn\u00e5got som m\u00e5ste tas p\u00e5 allvar \u201di arbetet med att f\u00e5 till st\u00e5nd robusta modeller\nf\u00f6r samverkan mellan skola och akademi och f\u00f6r att realisera en skola p\u00e5\nvetenskaplig grund\u201d, heter det.<\/p>\n\n\n\n Vad svarar d\u00e5 l\u00e4rarna i enk\u00e4ten? H\u00e4r n\u00e5gra axplock. En bra\nbit \u00f6ver h\u00e4lften (58%) \u00e4r intresserade av att medverka i n\u00e5got\nforskningsprojekt. S\u00e5 m\u00e5nga som en dryg tredjedel (35%) kan till och med t\u00e4nka\nsig egen forskarutbildning. N\u00e4stan tv\u00e5 tredjedelar (65%) \u00e4r positiva till att\ng\u00e5 en \u00e4mnesdidaktisk utbildning och fler \u00e4n s\u00e5 (70%) uttrycker intresse f\u00f6r att\ndelta kontinuerligt i utvecklingsarbete. Uppmuntrande siffror, kan det tyckas.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4rt att notera \u00e4r ocks\u00e5 att en majoritet av l\u00e4rarna (60%)\ns\u00f6ker sig till forskning inom sitt undervisnings\u00e4mne, allts\u00e5 forskning som har\nbetydelse f\u00f6r undervisningens inneh\u00e5ll. \u00c4mnesdidaktisk forskning kommer f\u00f6rst\np\u00e5 andra plats (40%). Det stora hindret f\u00f6r att alls s\u00f6ka forskningsinformation\n\u00e4r tidsbrist, hela 70% uppger detta.<\/p>\n\n\n\n Slutligen undrar m\u00f6jligen n\u00e5gon varifr\u00e5n l\u00e4rarna h\u00e4mtar sin\nforskningsinformation. Det kanske n\u00e5got \u00f6verraskande svaret \u00e4r att n\u00e4stan en\ntredjedel (29%) s\u00e4ger att de ofta v\u00e4nder sig till sociala medier. K\u00e4llor som\nSkolverket och, speciellt, Skolforskningsinstitutet ligger en bra bit efter. Varf\u00f6r?\nJa, det borde nog n\u00e5gon kommunikationsforskare gr\u00e4va lite djupare i.<\/p>\n\n\n\n Enk\u00e4tens svarsfrekvens var 46%. Sju av tio svarande \u00e4r\nlegitimerade l\u00e4rare. En mycket liten andel \u00e4r lektor eller lic\/doktor medan en\nganska stor andel av de svarande jobbar som f\u00f6rstel\u00e4rare eller\nutvecklingspedagog (16% resp 26%).<\/p>\n\n\n\n Hela rapporten <\/a>L\u00e4rares planering och efterarbete av lektioner. Infrastrukturer f\u00f6r kollegialt samarbete och forskningssamverkan <\/a><\/strong>(Karlstad University Studies 2019:11) finns att ladda ner h\u00e4r. <\/a><\/p>\n\n\n\n Bakom studien och rapporten st\u00e5r forskarna Kenneth Nordgren, Martin Kristiansson, Yvonne Liljekvist och Daniel Bergh. Studien ing\u00e5r i projektet ULF (Utbildning, L\u00e4rande, Forskning) d\u00e4r Karlstads universitet deltar tillsammans med tre andra svenska universitet.<\/p>\n\n\n\n