<\/p>\n\n\n
N\u00e5gra kanske lyfte p\u00e5 \u00f6gonbrynet inf\u00f6r f\u00f6ljande rubrik p\u00e5 Svenska Dagbladets debattsida i morse (21 maj 2019): \u201dG\u00f6r skolan tr\u00e5kigare och jobbigare\u201d. En och annan elev tycker nog att skolan \u00e4r tr\u00e5kig nog som den \u00e4r och bland \u00e4ldre generationer finns s\u00e4kert de som med en rysning minns s\u00e5v\u00e4l s\u00f6mngivande lektioner som tr\u00e4iga l\u00e4rob\u00f6cker. S\u00e5 vad \u00e4r det fr\u00e5gan om nu?<\/p>\n\n\n\n
Debattinl\u00e4gget \u00e4r f\u00f6rfattat av Gabriel Heller-Sahlgren<\/strong>, som \u00e4r forskare vid London School of Economics och Institutet f\u00f6r n\u00e4ringslivsforskning, och Nima Sanandaji<\/strong>, teknologie doktor i polymerteknik, f\u00f6rfattare och VD f\u00f6r tankesmedjan ECEPR. Den senare \u00e4r k\u00e4nd som skribent och debatt\u00f6r p\u00e5 den politiska h\u00f6gerkanten.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rfattarna v\u00e4nder sig mot de senaste decenniernas\nf\u00f6rh\u00e4rskande skolid\u00e9er som de buntar ihop under rubriken \u201dprogressiv utbildningsfilosofi\u201d\n(l\u00e4s: \u201dflumskola\u201d) och konstaterar: \u201dI enlighet med denna filosofi kom fokus\natt ligga p\u00e5 gl\u00e4dje, elevdemokrati och elevledda pedagogiska metoder snarare \u00e4n\nde tyska, nyhumanistiska ideal som mellan 1860-talet och 1945 dominerade det\nsvenska utbildningssystemet.\u201d De senare kastades p\u00e5 de flesta h\u00e5ll ut med badvattnet\nefter nazisternas nederlag 1945, menar f\u00f6rfattarna. Men t o m\ntyskarna sj\u00e4lva f\u00f6rstod att id\u00e9erna inte hade n\u00e5got med nazism att g\u00f6ra, p\u00e5pekar\nf\u00f6rfattarna, och \u00e5terinf\u00f6rde snart de gamla idealen. S\u00e5 inte vi i Sverige.<\/p>\n\n\n\n Visst, alltfler delar nog artikelf\u00f6rfattarnas uppfattning att n\u00e5gonting varit ruttet i det svenska skolsystemet de senaste decennierna men s\u00e5 l\u00e5ngt som till att huvudorsaken skulle vara brist p\u00e5 tr\u00e5kighet \u00e4r v\u00e4l inte m\u00e5nga som vill g\u00e5. Man kan undra om f\u00f6rfattarna sj\u00e4lva verkligen bokstavligt menar vad de s\u00e4ger eller bara \u00e4r ute f\u00f6r att provocera och v\u00e4cka debatt. Kanske de helt enkelt menar att skolan ska vara en institution d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l elever som l\u00e4rare i f\u00f6rsta hand med allvar och nit g\u00e5r in f\u00f6r att l\u00e4ra sig n\u00e5got respektive att f\u00f6rmedla kunskap? Fr\u00e5gan \u00e4r dock om detta \u00e4r en kontroversiell synpunkt numera, n\u00e4r t o m den s-m\u00e4rkta utbildningsministern p\u00e5pekar att skolan fr\u00e4mst ska vara en kunskapsskola \u2013 se t ex Tiden analys 22 mars 2019 d\u00e4r Anna Ekstr\u00f6m skriver att det \u00e4r bra \u201datt fokus ska vara p\u00e5 kunskap och bildning i varje klassrum och att skolan ska vila p\u00e5 vetenskaplig grund och bepr\u00f6vad erfarenhet\u201d.<\/p>\n\n\n\n De b\u00e5da artikelf\u00f6rfattarna har faktiskt skrivit en hel bok med samma budskap, Gl\u00e4djeparadoxen<\/em>, som ges ut idag. Man kan p\u00e5 goda grunder gissa att denna paradox skulle kunna formuleras \u201dju roligare i skolan (f\u00f6r eleverna) desto tristare, dvs s\u00e4mre, resultat\u201d. Ja, s\u00e5 blir det s\u00e4kert om allt krut l\u00e4ggs p\u00e5 att skoja till undervisningen medan sj\u00e4lva inneh\u00e5llet f\u00e5r en underordnad betydelse och allt kunskapsstoff som inte \u00e4r l\u00e4ttuggat undviks. Men har det verkligen st\u00e5tt s\u00e5 illa till i svensk skola? \u00c4r det inte snarare ordning i klassrummet och studiemotivation som varit framtr\u00e4dande svaga punkter? Eller \u00e4r dessa bara ett resultat av att kunskapsm\u00e5len spelats ned och f\u00e5tt konkurrens av diverse andra sociala och kulturella m\u00e5l?<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om man k\u00f6per ovanst\u00e5ende f\u00f6rfallsbeskrivning \u00e4r fr\u00e5gan hur bra det vore att s\u00e4lja in den svenska skolan med en slogan som \u201dv\u00e4lkommen till oss \u2013 h\u00e4r f\u00e5r du tr\u00e5kigt och jobbigt\u201d. Kanske en alternativ v\u00e4g kunde vara att hitta metoder att underh\u00e5lla det stora kunskapsintresse som n\u00e4stan alla yngre barn verkar ha och som alltf\u00f6r ofta tynar bort n\u00e5gonstans fr\u00e5n 12-13-\u00e5rs\u00e5ldern? Att h\u00e5lla en k\u00e4nsla vid liv n\u00e4mligen den att detta att l\u00e4ra sig n\u00e5got p\u00e5 djupet, att ha f\u00f6rst\u00e5tt n\u00e5got \u00e4ven om det ibland kr\u00e4vt blod, svett och t\u00e5rar \u00e4r n\u00e5got av det b\u00e4sta h\u00e4r i livet. En sann gl\u00e4dje, till och med. Den intellektuella utmaningens gl\u00e4dje borde g\u00e5 som en stark understr\u00f6m fr\u00e5n f\u00f6rskolan till sista dagen i gymnasiet. Det allvarliga och kr\u00e4vande \u2013 det \u201dtr\u00e5kiga\u201d om man s\u00e5 vill \u2013 skulle d\u00e4rmed f\u00f6renas med lust. En, som det verkar, lite annorlunda \u201dgl\u00e4djeparadox\u201d \u00e4n den Heller-Sahlgren och Sanandaji ser framf\u00f6r sig, eller hur?<\/p>\n\n\n\n Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n\n\n N\u00e5gra kanske lyfte p\u00e5 \u00f6gonbrynet inf\u00f6r f\u00f6ljande rubrik p\u00e5 Svenska Dagbladets debattsida i morse (21 maj 2019): \u201dG\u00f6r skolan tr\u00e5kigare och jobbigare\u201d. En och annan elev tycker nog att skolan \u00e4r tr\u00e5kig nog som den \u00e4r och bland \u00e4ldre generationer finns s\u00e4kert de som med en rysning minns s\u00e5v\u00e4l s\u00f6mngivande lektioner som tr\u00e4iga l\u00e4rob\u00f6cker. S\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1648","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"category-nyheter","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1648","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1648"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1648\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1649,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1648\/revisions\/1649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1648"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1648"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1648"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"