{"id":1671,"date":"2019-05-29T11:41:10","date_gmt":"2019-05-29T09:41:10","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1671"},"modified":"2019-05-29T11:49:17","modified_gmt":"2019-05-29T09:49:17","slug":"plan-s-vagen-till-undervisning-pa-forskningsgrund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/05\/29\/plan-s-vagen-till-undervisning-pa-forskningsgrund\/","title":{"rendered":"Plan S kungsv\u00e4g till undervisning p\u00e5 forskningsgrund?"},"content":{"rendered":"\n

\u201dF\u00f6rutom att tillgodog\u00f6ra sig forskning m\u00e5ste l\u00e4rare ocks\u00e5 sj\u00e4lva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning.\u201d Det skriver \u00e5tta professorer och medlemmar i L\u00e4rarf\u00f6rbundets vetenskapliga r\u00e5d<\/a> i ett inl\u00e4gg i Vetenskapsr\u00e5dets n\u00e4ttidning Curie (21\/5 2019)<\/a>. Hur g\u00f6ra detta m\u00f6jligt? Genom att realisera den s k plan S<\/a>, ett europeiskt initiativ f\u00f6r \u00f6ppen tillg\u00e5ng, open access<\/a><\/em> (OA), till resultaten av all offentligt finansierad forskning, h\u00e4vdar skribenterna.<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n till Plan S kommer fr\u00e5n sammanslutningen Science Europe<\/a> d\u00e4r ett stort antal forskningsfinansi\u00e4rer, forskningsr\u00e5d och liknande organisationer ing\u00e5r. S:et uppges syfta p\u00e5 \u201dshock\u201d och om det \u00e4r detta ords huvudbetydelse som avses \u00e4r v\u00e4l tanken att s\u00e4rskilt alla f\u00f6rlagshus som ger ut dagens synnerligen dyra vetenskapliga publikationer ska drabbas av en s\u00e5dan. Kravet \u00e4r att Plan S s\u00e4tts i verket 2020 \u2013 d\u00e5 ska all offentligfinansierad forskning vara tillg\u00e4nglig f\u00f6r vem som vill ta del av dess resultat.<\/p>\n\n\n\n

Ett\nhuvudargument \u00e4r att det \u00e4r alldeles f\u00f6r dyrt att tillgodog\u00f6ra sig forskningsinformation\ngenom dagens etablerade kommersiella kanaler. Debatt\u00f6rerna i Curie p\u00e5pekar att\ndet \u00e4r lika dyrt att k\u00f6pa en forskningsartikel som att inf\u00f6rskaffa en hel\n(ganska dyr) bok.<\/p>\n\n\n\n

Tanken att\nl\u00e4rare ska v\u00e4nda blickarna alltmer mot forskning och att forskningsresultat\nsnabbt ska n\u00e5 ut \u00e4r i ett VIS-perspektiv mycket sympatisk. Men kanske inte helt\noproblematisk. Att ta del av forskning direkt fr\u00e5n h\u00e4stens mun, dvs fr\u00e5n\nforskarnas egna ofta ganska tekniska presentationer, \u00e4r ganska kr\u00e4vande. Bl a\nav det sk\u00e4let att forskning ofta \u00e4r smal och specialiserad m\u00e5ste den i viss\nutstr\u00e4ckning populariseras och kommenteras, \u00e4ven i de fall m\u00e5lgruppen \u00e4r\nyrkesfolk inom de f\u00e4lt som forskningen g\u00e4ller. Dessutom \u00e4r forskningsprocessen inte\ns\u00e4llan en utdragen dialog mellan forskare som ifr\u00e5gas\u00e4tter varandras resultat.\nOch \u00e4ven om l\u00e4rare \u00e4r bra p\u00e5 att tillgodog\u00f6ra sig forskningsresultat i sina\negna undervisnings\u00e4mnen \u00e4r det inte sj\u00e4lvklart att alla har samma f\u00f6rm\u00e5ga n\u00e4r\ndet g\u00e4ller forskningsresultat inom pedagogik och didaktik. S\u00e5 ett gott r\u00e5d kan\nvara: Utveckla den f\u00f6rmedlande forskningskommunikationen f\u00f6r l\u00e4rare och tr\u00e4na\nl\u00e4rarna i att kritiskt ta del av resultaten. Vem \u00e4gnar sig \u00e5t det idag om vi i\nf\u00f6rsta hand t\u00e4nker p\u00e5 m\u00e5lgruppen verksamma l\u00e4rare som kanske fick sin\npedagogiska utbildning f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan?<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av \u00e5ret gick ett stort antal svenska forskare inom ett brett spektrum av forskningsomr\u00e5den till och med till direkt attack mot Plan S (Universitetsl\u00e4raren 21 februari 2019)<\/a>. Att ge gratis tillg\u00e5ng till forskningsresultat \u00e4r inte ett tillr\u00e4ckligt starkt motiv f\u00f6r att \u00e4ventyra hela det ekosystem av h\u00f6gkvalitativa forskningstidskrifter som utvecklats under l\u00e5ng tid, var en av deras synpunkter. Dessutom p\u00e5pekar de att det \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge r\u00e5der stor brist p\u00e5 bra OA-tidskrifter inom m\u00e5nga forskningsomr\u00e5den och i en klar majoritet av discipliner finns ingen alls. De drog sig inte f\u00f6r att kalla Plan S \u201dett hastverk baserat p\u00e5 \u00f6nsket\u00e4nkande\u201d. Deras appell var att svenska forskningsr\u00e5d borde dra tillbaka sitt st\u00f6d f\u00f6r tanken p\u00e5 en plan S. En b\u00e4ttre l\u00f6sning som de f\u00f6respr\u00e5kar \u00e4r att forskningsmedel \u00e4ven f\u00e5r anv\u00e4ndas f\u00f6r att bekosta s\u00e5 kallad hybridpublicering. Det inneb\u00e4r att en forskningsartikel visserligen publiceras i en (dyr) prenumerationstidskrift men frik\u00f6ps p\u00e5 forskningsorganets bekostnad s\u00e5 att vem som helst f\u00e5r l\u00e4sa den gratis.<\/p>\n\n\n\n

Debatten f\u00f6r och emot Plan S l\u00e4r g\u00e5 vidare. Vad tycker du, inte minst du som \u00e4r verksam l\u00e4rare? Skriv g\u00e4rna till olle.alexandersson@visvis.se<\/a> och s\u00e4g din mening.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dF\u00f6rutom att tillgodog\u00f6ra sig forskning m\u00e5ste l\u00e4rare ocks\u00e5 sj\u00e4lva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning.\u201d Det skriver \u00e5tta professorer och medlemmar i L\u00e4rarf\u00f6rbundets vetenskapliga r\u00e5d i ett inl\u00e4gg i Vetenskapsr\u00e5dets n\u00e4ttidning Curie (21\/5 2019). Hur g\u00f6ra detta m\u00f6jligt? Genom att realisera den s k plan S, ett europeiskt initiativ f\u00f6r \u00f6ppen tillg\u00e5ng, open […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1671","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1671","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1671"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1671\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1676,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1671\/revisions\/1676"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1671"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1671"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1671"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}