{"id":1693,"date":"2019-07-11T16:03:42","date_gmt":"2019-07-11T14:03:42","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1693"},"modified":"2019-07-12T18:24:41","modified_gmt":"2019-07-12T16:24:41","slug":"ai-hot-eller-valsignelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/07\/11\/ai-hot-eller-valsignelse\/","title":{"rendered":"AI \u2013 hot eller v\u00e4lsignelse?"},"content":{"rendered":"\n<p><br><\/p>\n\n\n\n<p>De senaste tv\u00e5 tre \u00e5ren har alltfler r\u00f6ster h\u00f6rts som menar att AI och robotar kommer att ta \u00f6ver h\u00e4lften av alla nuvarande jobb och detta inom bara n\u00e5got eller ett par decennier. Massarbetsl\u00f6shet st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren. Men finns det verkligen fog f\u00f6r s\u00e5dana n\u00e4rmast apokalyptiska profetior? <strong>The Economist<\/strong> reder ut saken i ett av sina senaste nummer (se kolumnen <em>Schumpeter<\/em>, Economist 29 juni 2019, s 66). <\/p>\n\n\n\n<p>Larmrapporterna om AI:s f\u00f6rest\u00e5ende \u00f6del\u00e4ggelse av arbetsmarknaden har genomg\u00e5ende h\u00e4mtat br\u00e4nsle fr\u00e5n en och samma akademiska studie. Den publicerades 2013 och var utf\u00f6rd av tv\u00e5 forskare i Oxford, svensken <strong>Carl Benedikt Frey<\/strong>, ekonomisk historiker, och <strong>Michael Osborne<\/strong>, professor i maskinell inl\u00e4rning med speciell inriktning p\u00e5 sociala infallsvinklar. Nu mena enligt Economist den ene forskaren, Frey, i en nyutkommen bok att rapporten till stor del missf\u00f6rst\u00e5tts. Han s\u00e4ger att studiens syfte endast varit att fastst\u00e4lla hur s\u00e5rbara olika yrkeskategorier \u00e4r f\u00f6r AI och annan digitalisering. Det har Frey och Osborne graderat genom att f\u00f6rs\u00f6ka fastst\u00e4lla hur sannolikt det \u00e4r att en viss typ av jobb skulle kunna ers\u00e4ttas med AI-l\u00f6sningar. Om detta sedan kommer att ske eller inte avg\u00f6rs helt, s\u00e4ger Frey, av yttre omst\u00e4ndigheter som politik, reaktioner i samh\u00e4llet eller ekonomiska aspekter.<\/p>\n\n\n\n<p>Economist p\u00e5pekar att det \u2013 som i s\u00e5 m\u00e5nga andra liknande fall \u2013 finns tv\u00e5 motpoler i fr\u00e5gan om framtida inverkan av AI. P\u00e5 ena kanten domedagsprofeterna som m\u00e5lar upp underg\u00e5ngen f\u00f6r arbetslivet som vi k\u00e4nner det, p\u00e5 den andra teknikoptimisterna som ser en b\u00e4ttre v\u00e4rld gry. De som ser m\u00f6jligheterna utg\u00e5r bl&nbsp;a fr\u00e5n att tekniska revolutioner hittills lett till att fler jobb genererats i slut\u00e4ndan, l\u00e5t vara att n\u00e5gra kategorier och inte s\u00e4llan m\u00e5nga m\u00e4nniskor drabbats under ett \u00f6verg\u00e5ngsskede. <\/p>\n\n\n\n<p>Underst\u00f6dda av p\u00e5passliga medier har svartm\u00e5larna l\u00e4ttare att sl\u00e5 igenom i en v\u00e4rld som g\u00e4rna frossar i katastrofscenarier men det intressanta i detta sammanhang \u00e4r att Frey enligt Economist helt klart st\u00e5r n\u00e4rmare optimisterna. Han uttrycker t o m en oro f\u00f6r att motst\u00e5ndet mot AI, p\u00e5 grund av att det kortsiktigt drabbar vissa, kan bli s\u00e5 stort att utvecklingen bromsas in eller rentav stannar upp, med den troliga effekten att det p\u00e5 l\u00e4ngre sikt bli s\u00e4mre f\u00f6r alla \u00e4n vad det annars skulle ha blivit. F\u00f6r att undvika detta m\u00e5ste man skapa ett p\u00e5litligt system av st\u00f6td\u00e4mpande mekanismer. Ett inslag i ett s\u00e5dant kan vara en utvecklad inkomstf\u00f6rs\u00e4kring, ett annat att g\u00f6ra det mycket enklare att byta jobb.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad har d\u00e5 allt detta med skolan, och VIS, att g\u00f6ra? En hel del, faktiskt. F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00e5ste b\u00e5de skolan och systemet f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande utformas s\u00e5 att de blir en aktiv del av st\u00f6td\u00e4mpningen. F\u00f6r det andra kan konstateras att Freys och Osbornes studie visar att flertalet av skolans undervisningsyrken finns bland de yrkeskategorier som har l\u00e4gst sannolikhet f\u00f6r AI-s\u00e5rbarhet (under 1%) \u2013 ingen oro befogad d\u00e4r, allts\u00e5. Men man kan ocks\u00e5 g\u00f6ra en helt annan kommentar: Hur l\u00e4tt \u00e4r det inte att forskningsresultat missf\u00f6rst\u00e5s och h\u00e5rdras och t o m f\u00f6rvanskas? Det kan man bl a motverka med en utbredd f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskap, en av VIS k\u00e4pph\u00e4star.<\/p>\n\n\n\n<p>Carl Benedikt Freys nyutkomna bok heter \u201dThe Technology Trap\u201d (Princeton University Press, 2019). Kanske n\u00e5got f\u00f6r h\u00e4ngmattan, en m\u00e4nsklig anordning som knappast kommer att ers\u00e4ttas av n\u00e5gon AI-l\u00f6sning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De senaste tv\u00e5 tre \u00e5ren har alltfler r\u00f6ster h\u00f6rts som menar att AI och robotar kommer att ta \u00f6ver h\u00e4lften av alla nuvarande jobb och detta inom bara n\u00e5got eller ett par decennier. Massarbetsl\u00f6shet st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren. Men finns det verkligen fog f\u00f6r s\u00e5dana n\u00e4rmast apokalyptiska profetior? The Economist reder ut saken i ett av [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1693","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1693","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1693"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1693\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1698,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1693\/revisions\/1698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1693"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1693"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1693"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}