{"id":1792,"date":"2019-10-05T18:43:53","date_gmt":"2019-10-05T16:43:53","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1792"},"modified":"2019-10-07T19:02:43","modified_gmt":"2019-10-07T17:02:43","slug":"matematiksvarigheter-vad-beror-de-pa-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/10\/05\/matematiksvarigheter-vad-beror-de-pa-2\/","title":{"rendered":"Matematiksv\u00e5righeter \u2013 vad beror de p\u00e5?"},"content":{"rendered":"\n

5 okt 2019. Varf\u00f6r har vissa sv\u00e5rare f\u00f6r matematik \u00e4n andra? Bland frustrerade l\u00e4rare och modf\u00e4llda elever \u00e4r det m\u00e5nga som bra g\u00e4rna skulle vilja veta svaret. VIS-medlemmen Ingemar Karlsson<\/strong> har i sin forskning, nyligen presenterad i en doktorsavhandling, f\u00f6rs\u00f6kt kasta ljus \u00f6ver denna v\u00e4lk\u00e4nda fr\u00e5ga som, i likhet med m\u00e5nga andra, inte har ett enda enkelt svar. Men att matteskr\u00e4ck och sociala milj\u00f6faktorer finns med i bilden verkar ganska tydligt.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\" <\/em><\/p>\n\n\n\n

Ingemar Karlsson har doktorerat p\u00e5 orsaker till<\/em>
matematiksv\u00e5righeter hos elever i grundskolan<\/em> <\/p>\n\n\n\n

Ingemar Karlsson startade fr\u00e5n grunden med att klarl\u00e4gga hur utbredda matematiksv\u00e5righeterna \u00e4r. Han tittade d\u00e5 p\u00e5 betygen i omr\u00e5det Sk\u00e5ne Nordv\u00e4st och fann att strax under var tionde elev i \u00e5k 9 hade betyget F, vilket \u00e4r lite b\u00e4ttre \u00e4n riksgenomsnittet. Det finns ocks\u00e5 tidigare unders\u00f6kningar som kommit fram till ett rikssnitt f\u00f6r F-betyget p\u00e5 ungef\u00e4r var sj\u00e4tte elev. Under alla f\u00f6rh\u00e5llanden r\u00f6r det sig om en betydande andel elever, v\u00e4rd att \u00e4gna uppm\u00e4rksamhet, p\u00e5pekar Ingemar Karlsson<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rklaringen till deras sv\u00e5righeter \u00e4r dock knappast s k dyskalkyli, allts\u00e5 sifferv\u00e4rldens motsvarighet till dyslexi, n\u00e5got som kan vara medf\u00f6tt eller f\u00f6rv\u00e4rvat genom sjukdom eller skada. En av flera iakttagelser som talar f\u00f6r denna slutsats \u00e4r att andelen elever med s\u00e4rskilt utbildningsbehov i matematik (kallas f\u00f6r SUM-elever) men som samtidigt presterar helt normalt i andra \u00e4mnen \u00e4r mycket l\u00e5g, den ligger p\u00e5 bara n\u00e5gon halv procent.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vilka andra f\u00f6rklaringar finns det d\u00e5? F\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 det har Ingemar Karlsson intervjuat b\u00e5de l\u00e4rare och elever. Dessa b\u00e5da gruppers f\u00f6rklaringar g\u00e5r is\u00e4r. De \u00e4r visserligen \u00f6verens om att matematik\u00e4ngslan \u00e4r en huvudpunkt. Men sedan lyfter eleverna fr\u00e4mst fram t\u00e4ta l\u00e4rarbyten och st\u00f6kig arbetsmilj\u00f6 medan l\u00e4rarna i st\u00e4llet pekar p\u00e5 otillr\u00e4ckliga f\u00f6rkunskaper, ointresse och l\u00e5ga arbetsinsatser fr\u00e5n elevernas sida, liksom sociala sv\u00e5righeter i hemmen.<\/p>\n\n\n\n

Matematik \u00e4r sv\u00e5rt och abstrakt, det medger Ingemar Karlsson, men han framh\u00e5ller samtidigt att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att l\u00e4ra sig \u00e4mnet i h\u00f6g grad pr\u00e4glas av den sociala situationen i vid mening.<\/p>\n\n\n\n

– Elevernas matematikinl\u00e4rning \u00e4r till stor del beroende av det sociala n\u00e4tverk som de tillh\u00f6r, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

En komponent i det n\u00e4tverket \u00e4r vad skolorna g\u00f6r f\u00f6r att motverka l\u00e5ga betyg i matematik. Ingemar Karlssons studie visar p\u00e5 att skolans svar huvudsakligen \u00e4r organisatoriskt: s\u00e4rskilda grupper, mindre klasser, extra st\u00f6d och extra l\u00e4rarhj\u00e4lp. Men det beh\u00f6vs ocks\u00e5 mer fokus p\u00e5 pedagogiken f\u00f6r de matematiksvaga eleverna. N\u00e5got orov\u00e4ckande konstaterar han h\u00e4r att det r\u00e5der brist p\u00e5 evidens f\u00f6r de pedagogiska metoder som tillgrips f\u00f6r att st\u00f6dja just denna kategori. Mer forskning beh\u00f6vs, s\u00e5ledes.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kan du h\u00f6ra hur Ingemar Karlsson utvecklar sina tankar om matematiksv\u00e5righeter i en SVT-intervju 12 september 2019.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ingemar Karlsson disputerade i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet den 6 september 2019. Avhandlingen har titeln Elever i matematiksv\u00e5righeter. L\u00e4rare och elever om l\u00e5ga prestationer i matematik<\/strong> och h\u00e4r kan du l\u00e4sa den i sin helhet<\/a>. VIS gratulerar den nyblivne doktorn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

5 okt 2019. Varf\u00f6r har vissa sv\u00e5rare f\u00f6r matematik \u00e4n andra? Bland frustrerade l\u00e4rare och modf\u00e4llda elever \u00e4r det m\u00e5nga som bra g\u00e4rna skulle vilja veta svaret. VIS-medlemmen Ingemar Karlsson har i sin forskning, nyligen presenterad i en doktorsavhandling, f\u00f6rs\u00f6kt kasta ljus \u00f6ver denna v\u00e4lk\u00e4nda fr\u00e5ga som, i likhet med m\u00e5nga andra, inte har ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1792","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1792","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1792"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1792\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1816,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1792\/revisions\/1816"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1792"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1792"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1792"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}