{"id":1838,"date":"2019-11-11T14:00:42","date_gmt":"2019-11-11T13:00:42","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1838"},"modified":"2019-11-28T19:08:02","modified_gmt":"2019-11-28T18:08:02","slug":"ganska-saker-men-ingen-racer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/11\/11\/ganska-saker-men-ingen-racer\/","title":{"rendered":"Ganska s\u00e4ker \u2013 men ingen racer"},"content":{"rendered":"\n

11 nov 2019<\/em>. Den som tror p\u00e5 vetenskap som ett vinnande\ns\u00e4tt att f\u00e5 grepp om hur v\u00e4rlden \u00e4r beskaffad kan kanske h\u00e4mta en smula uppmuntran\nfr\u00e5n en fallrapport i The Economist<\/strong> (2 nov 2019). \u201dSlow. But sure\u201d \u00e4r\nrubriken p\u00e5 den lilla ber\u00e4ttelsen om hur ett metodfel ledde fram till ett f\u00f6rhoppningsvis\ngivande forskningssamarbete.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r fyra \u00e5r sedan rapporterade m\u00e5nga medier, inklusive\nEconomist, om forskningsresultat fr\u00e5n en grupp psykologer vid University of\nChicago som tycktes visa att ungdomar uppv\u00e4xta i religi\u00f6sa hem var mindre\ngener\u00f6sa \u00e4n de som hade en icke-religi\u00f6s bakgrund. Resultaten publicerades i en\nartikel i ansedda Current Biology i november 2015. I augusti i \u00e5r meddelade f\u00f6rfattarna\natt de m\u00e5ste dra tillbaka artikeln p\u00e5 grund av ett f\u00f6rargligt metodfel, p\u00e5pekat\nav en kanadensisk forskare som tyckt sig se precis motsatt m\u00f6nster i sin egen\nforskning. Felet hade maskerat den egentliga orsaksfaktorn som sannolikt var\nf\u00f6rs\u00f6kspersonernas f\u00f6delseland, meddelade forskarna nu.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s gott och v\u00e4l. Den vetenskaplig granskningsprocessen tycks fungera \u00e4ven om kvarnarna mal l\u00e5ngsamt. Ett fr\u00e5getecken \u00e4r dock hur s\u00e5dana h\u00e4r korrigeringar blir k\u00e4nda och spridda. I det aktuella fallet hade Current Biology redan i augusti 2016 publicerat den kanadensiska forskarens kritiska analys. Saken ans\u00e5gs d\u00e4rmed ur v\u00e4rlden \u2013 tills en ny artikel, denna g\u00e5ng i Nature<\/strong> i mars 2019, publicerades och \u00e5beropade Chicagoforskarnas ursprungsresultat. Det var allts\u00e5 f\u00f6rst d\u00e4refter som deras artikel i Current Biology drogs tillbaka.<\/p>\n\n\n\n

Ett skolskensinslag i historien \u00e4r att de inblandade forskarna, allts\u00e5 \u00e4ven den som kom med inv\u00e4ndningar, numera samarbetar f\u00f6r att leta fram nya och b\u00e4ttre slutsatser.<\/p>\n\n\n\n

Intressant nog, ber\u00e4ttar Economist, finns det en studie av\njust detta fall av forskningskommunikation, publicerad i september i \u00e5r i Psychology\nToday<\/strong>. Av den framg\u00e5r att ursprungsresultatet \u2013 religi\u00f6sa ungdomar \u00e4r\nmindre gener\u00f6sa \u2013 publicerades \u00f6ver \u00e5ttio g\u00e5nger i olika medier medan\nkorrigeringen i augusti 2016 endast kom ut p\u00e5 fyra st\u00e4llen. \u201dIt is often observed\nthat news media are keen to publicise extraordinary sounding results, but loose\ninterest in subsequent work\u201d konstaterar Economist med ett karakteristiskt\nunderstatement. De verkligt br\u00e4nnande fr\u00e5gor som vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Hur ser\nperceptionen ut i slutledet, hos forskare, annat yrkesfolk och intresserad\nallm\u00e4nhet? Vilka f\u00f6rest\u00e4llningar om givmildheten i religi\u00f6sa kretsar har visklekseffekten\nefterl\u00e4mnat?<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 VIS kan vi konstatera tv\u00e5 saker. Det gick i alla fall mindre\n\u00e4n tv\u00e5 veckor mellan Economists publicering och v\u00e5r publicering av denna kommentar.\nSamt att det \u00e4r bra att organisationer som VIS finns d\u00e4r r\u00e4tt och fel om\nvetenskapliga resultat, och alla nyanser d\u00e4remellan, kan diskuteras och\nkommuniceras i direkt kontakt med forskningsfronten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

11 nov 2019. Den som tror p\u00e5 vetenskap som ett vinnande s\u00e4tt att f\u00e5 grepp om hur v\u00e4rlden \u00e4r beskaffad kan kanske h\u00e4mta en smula uppmuntran fr\u00e5n en fallrapport i The Economist (2 nov 2019). \u201dSlow. But sure\u201d \u00e4r rubriken p\u00e5 den lilla ber\u00e4ttelsen om hur ett metodfel ledde fram till ett f\u00f6rhoppningsvis givande forskningssamarbete. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,13],"tags":[],"class_list":["post-1838","post","type-post","status-publish","format-standard","category-kommentarer","category-nyheter","czr-hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1838","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1838"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1838\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1839,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1838\/revisions\/1839"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1838"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1838"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1838"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}