{"id":1850,"date":"2019-11-28T14:43:02","date_gmt":"2019-11-28T13:43:02","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1850"},"modified":"2022-02-17T20:48:55","modified_gmt":"2022-02-17T19:48:55","slug":"ett-rop-pa-akademisk-frihet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/11\/28\/ett-rop-pa-akademisk-frihet\/","title":{"rendered":"Ett rop p\u00e5 akademisk frihet"},"content":{"rendered":"\n<p><em>28 november 2019. <\/em><strong>Erik Ringmar<\/strong> heter en svensk akademiker och numera professor vid statsvetenskapliga institutionen vid <strong>Ibn Haldun-universitet<\/strong> i Istanbul. Med sin bakgrund tillh\u00f6r han f\u00f6rmodligen den exklusiva kvartil, kanske t o m percentil, av svenska universitetsforskare och -l\u00e4rare som har m\u00e5nga \u00e5rs erfarenhet av den akademiska v\u00e4rlden i ett flertal andra l\u00e4nder. Han doktorerade p\u00e5 <strong>Yale<\/strong> (det har f\u00f6rvisso inte alltf\u00f6r f\u00e5 andra svenskar ocks\u00e5 gjort, d\u00e4r eller p\u00e5 n\u00e5got annat framst\u00e5ende amerikanskt universitet) men inte s\u00e5 m\u00e5nga har i likhet med Ringmar ocks\u00e5 varit universitetsl\u00e4rare i Kina i sex \u00e5r. L\u00e4gg till detta bl&nbsp;a n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 <strong>London School of Economics<\/strong>. Ganska f\u00e5 svenskar torde allts\u00e5 kunna titta in p\u00e5 svenskt universitetsv\u00e4sende med samma erfarna utifr\u00e5nblick.<\/p>\n\n\n\n<p>Denne Ringmar var under n\u00e5gra \u00e5r verksam vid <strong>Lunds universitet <\/strong>och fick d\u00e5 f\u00f6r sig, tillsammans med sin doktorand <strong>M\u00e5rten Lindberg<\/strong>, att i likhet med vad som skett p\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4llen i v\u00e4rlden, h\u00e5lla en kurs f\u00f6r studenter p\u00e5 LU p\u00e5 temat \u201dDet moderna samh\u00e4llet och dess kritiker\u201d, allts\u00e5 en kurs om de krafter som v\u00e4nt sig <em>mot<\/em> upplysningstidens id\u00e9er och den franska revolutionens principer, som \u00e4r s\u00e5 centrala f\u00f6r v\u00e5rt moderna v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4lle. Hur t\u00e4nkte och argumenterade dessa motvallsk\u00e4rringar och -gubbar? <\/p>\n\n\n\n<p>Och nu n\u00e4rmar vi oss dramatiken i tilltaget. P\u00e5 Lunds\nuniversitet kr\u00e4vs n\u00e4mligen, om inte starka motsk\u00e4l finns, att litteraturlistan\nf\u00f6r en kurs, av h\u00e4nsyn till genusbalans, till minst 40% ska best\u00e5 av texter\nskrivna av kvinnor. Det \u00e4r inte unikt f\u00f6r LU utan de flesta, kanske alla,\nsvenska h\u00f6gskolor har liknande kvotregler. Jag beh\u00f6ver knappast utreda\nbakgrunden och de goda intentionerna bakom detta, det torde vara v\u00e4lbekant f\u00f6r\nde flesta.<\/p>\n\n\n\n<p>Problemet i just detta fall var att hitta dessa texter. Enligt Ringmar \u2013 och h\u00e4r litar jag helt p\u00e5 hans intellektuella heder \u2013 visar det sig att motvallsgubbarna utg\u00f6r en f\u00f6rkrossande majoritet. De kvinnor som deltagit i samh\u00e4llsdebatten p\u00e5 samma sida som bak\u00e5tstr\u00e4varna, om vi f\u00e5r kalla dem s\u00e5, \u00e4r ytterst f\u00e5. Kvinnor som gjort sin r\u00f6st h\u00f6rd efter 1800 och fram\u00e5t har n\u00e4stan uteslutande talat f\u00f6r s\u00e5dana goda ting som kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt och lika r\u00e4ttigheter f\u00f6r kvinnor. Hur gl\u00e4djande detta \u00e4n \u00e4r s\u00e5 innebar det att Ringmar och hans doktorand inte kunde uppfylla den f\u00f6reskrivna kvoten, \u00e4ven om de med skohorn plockade in ett par texter av den feministiska klassikern <strong>Mary Wollstonecraft<\/strong> och v\u00e5r tids <strong>Judith Butler<\/strong>, ett av de stora namnen i internationell feminisminspirerad forskning (men de fick senare tas bort \u2013 Wollstonecrafts 1700-talsengelska var f\u00f6r sv\u00e5r att ta till sig och Butlers av kontinentalfilosofi p\u00e5verkade texter alltf\u00f6r kr\u00e4vande, med studenternas genomsnittliga bakgrund).<\/p>\n\n\n\n<p>Reaktionerna l\u00e4t inte v\u00e4nta p\u00e5 sig: \u00f6verk\u00f6rning i institutionsstyrelsen, studentprotester och rektorsreprimand samt en hetsig debatt. Historien hamnade i medierna, efter ett tag \u00e4ven i andra l\u00e4nder i tidningar som <strong>S\u00fcddeutsche Zeitung<\/strong> och <strong>Le Monde<\/strong>. I utlandet var den genomg\u00e5ende fr\u00e5gan hur det egentligen stod till med den akademiska friheten i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Om dessa h\u00e4ndelser ber\u00e4ttar Ringmar i boken <em>Befria universiteten! Om akademisk frihet och statlig styrning<\/em> (Timbro f\u00f6rlag, 2019). Utifr\u00e5n sitt sj\u00e4lvupplevda praktikfall f\u00f6rdjupar han sig i och v\u00e4nder och vrider p\u00e5 k\u00e4rnfr\u00e5gorna: Hur mycket frihet att best\u00e4mma \u00f6ver utbildningsinneh\u00e5llet kan en akademisk l\u00e4rare ha i kraft av t ex sin expertkunskap, \u00f6verblick och erfarenhet? Vad och vem best\u00e4mmer ramarna f\u00f6r denna frihet? Vilka kulturella konsekvenser f\u00e5r det ena eller andra st\u00e4llningstagandet i dessa fr\u00e5gor? <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r bra att Ringmar tagit sig tid att skriva ner denna principiellt mycket intressanta historia och lagt till en grundlig analys. Detta \u00e4r den kanske viktigaste skrift om betingelserna f\u00f6r akademiska l\u00e4rare som kommit ut det senaste decenniet. Det \u00e4r heller ingen \u00f6verdrift att p\u00e5st\u00e5 att Ringmar litter\u00e4rt p\u00e5 sina st\u00e4llen mycket v\u00e4l kan m\u00e4ta sig med f\u00f6rfattare som behandlat den akademiska v\u00e4rlden i romanform, en <strong>C.P. Snow<\/strong>, en <strong>Barbara Pym<\/strong> eller en <strong>David Lodge<\/strong>. Mycket av det han ber\u00e4ttar \u00e4r underh\u00e5llande i all sin absurditet. M\u00e5nga avsnitt \u00e4r lika sp\u00e4nnande som en deckare, ja, f\u00f6r den som \u00e4r intresserad av fr\u00e5gan f\u00f6rst\u00e5s mer \u00e4n s\u00e5. Jag ska inte f\u00f6rst\u00f6ra l\u00e4supplevelsen f\u00f6r n\u00e5gon genom att, som det brukar heta, spoila men boken bjuder onekligen p\u00e5 \u00f6verraskningar. T ex tr\u00e4der helt ov\u00e4ntat n\u00e4mnda Judith Butler in p\u00e5 scenen fr\u00e5n ett helt ov\u00e4ntat h\u00e5ll likt en deus ex machina (jag vill minnas att Ringmar sj\u00e4lv anv\u00e4nder detta uttryck). Mer s\u00e4ger jag inte. L\u00e4sning rekommenderas till VIS-medlemmar och andra, g\u00e4rna f\u00f6renad med ett parallellt eget kritiskt grunnande p\u00e5 de n\u00e4mnda k\u00e4rnfr\u00e5gorna. Till vilka kan l\u00e4ggas \u00e4nnu en och mer \u00f6vergripande, \u00e4nnu mer oroande: Vilken makt och vilket v\u00e4rde ska vi tillerk\u00e4nna kunskap?<\/p>\n\n\n\n<p><em>Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>28 november 2019. Erik Ringmar heter en svensk akademiker och numera professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Ibn Haldun-universitet i Istanbul. Med sin bakgrund tillh\u00f6r han f\u00f6rmodligen den exklusiva kvartil, kanske t o m percentil, av svenska universitetsforskare och -l\u00e4rare som har m\u00e5nga \u00e5rs erfarenhet av den akademiska v\u00e4rlden i ett flertal andra l\u00e4nder. Han doktorerade [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,28],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1850","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"category-vis_tipsar","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1850","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1850"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1850\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1861,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1850\/revisions\/1861"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1850"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1850"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1850"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}