{"id":1863,"date":"2019-11-29T14:37:31","date_gmt":"2019-11-29T13:37:31","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1863"},"modified":"2019-11-29T14:46:55","modified_gmt":"2019-11-29T13:46:55","slug":"far-vi-rekommendera-ett-par-poddar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/11\/29\/far-vi-rekommendera-ett-par-poddar\/","title":{"rendered":"F\u00e5r vi rekommendera ett par poddar?"},"content":{"rendered":"\n<p><em>29 november 2019.<\/em> I s\u00f6ndags s\u00e4nde <strong>Filosofiska\nrummet<\/strong> i P1 ett program med titeln <em>Spr\u00e5kets uppkomst<\/em>. Det var ett\nmycket intressant samtal mellan tre forskare med djupa kunskaper om spr\u00e5k,\nlingvisterna <strong>Sverker Johansson<\/strong> (H\u00f6gskolan Dalarna) och <strong>Gisela\nH\u00e5kansson<\/strong> (Lunds universitet, Stockholms universitet) och <strong>Mathias Osvath<\/strong>\n(Lunds universitet). <\/p>\n\n\n\n<p>Sverker Johansson har tidigare i \u00e5r gett ut den popul\u00e4rvetenskapliga boken <em>P\u00e5 spaning efter spr\u00e5kets ursprung<\/em> (Natur &amp; Kultur) som f\u00e5tt ett mycket positivt mottagande. Han har en n\u00e5got ovanlig karri\u00e4r \u2013 fr\u00e5n b\u00f6rjan fysiker och bl a verksam vid <strong>CERN<\/strong>, d\u00e4refter alltmer intresserad av lingvistik. Gisela H\u00e5kansson var fram till pensioneringen professor i allm\u00e4n spr\u00e5kvetenskap vid LU. Hon \u00e4r framf\u00f6r allt expert p\u00e5 barns spr\u00e5kinl\u00e4rning men har ocks\u00e5 \u00e4gnat sig \u00e5t att j\u00e4mf\u00f6ra spr\u00e5kutvecklingen hos m\u00e4nniskor och djur. Mathias Osvath har i m\u00e5nga \u00e5r studerat kognitionsf\u00f6rm\u00e5gan hos djur, s\u00e4rskilt kr\u00e5kf\u00e5glar. <a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/avsnitt\/1392762\">H\u00e4r kan du lyssna p\u00e5 deras samtal<\/a> som ger sp\u00e4nnande aspekter p\u00e5 spr\u00e5ket l\u00e5ngt ut\u00f6ver programrubriken \u2013 vi \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att du kommer att betrakta t ex din hund, kanske \u00e4ven dina mindre barn, med nya \u00f6gon efter att tagit del av de tres l\u00e4rda, glasklara och i alla delar sp\u00e4nnande konversation. Samtalet leds av <strong>Titti Hahn<\/strong> och <strong>M\u00e5rten Arndtz\u00e9n<\/strong> har producerat.<\/p>\n\n\n\n<p>Medan vi \u00e4nd\u00e5 \u00e4r inne p\u00e5 Filosofiska rummet tipsar vi g\u00e4rna om ett annat aktuellt avsnitt h\u00e4romveckan som b\u00f6r vara h\u00f6gintressant f\u00f6r VIS-medlemmar. Det hade rubriken <em>Den goda skolan<\/em> och <a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/avsnitt\/1373849\">du kan lyssna h\u00e4r<\/a>. Den g\u00e5ngen deltog skoldebatt\u00f6ren och spanskprofessorn p\u00e5 Lunds universitet <strong>Inger Enkvist<\/strong>, <strong>Johan Wickstr\u00f6m<\/strong> som \u00e4r l\u00e4rarutbildare vid Uppsala universitet och kulturjournalisten och skoldebatt\u00f6ren <strong>Jenny Maria Nilsson<\/strong>, den sistn\u00e4mnda aktuell som en av f\u00f6rfattarna i antologin <em>Omstart f\u00f6r skolans digitalisering<\/em> (utkommer 2020). Det programmet leddes av <strong>Lars Mogensen<\/strong> och producerades av parh\u00e4sten <strong>Thomas Lunderquist<\/strong>, tv\u00e5 herrar med ett f\u00f6rflutet som medverkande i <strong>Forskningsn\u00e4tet Sk\u00e5nes<\/strong> aktiviteter som b\u00e5da just utsetts till hedersdoktorer vid humanistiska fakulteten vid LU \u2013 VIS gratulerar de b\u00e5da doktorerna, vilka nu v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt kan s\u00e4tta Dr h.c. p\u00e5 visitkortet, och \u00e4ven  LU \u2013 till ett utm\u00e4rkt val.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>29 november 2019. I s\u00f6ndags s\u00e4nde Filosofiska rummet i P1 ett program med titeln Spr\u00e5kets uppkomst. Det var ett mycket intressant samtal mellan tre forskare med djupa kunskaper om spr\u00e5k, lingvisterna Sverker Johansson (H\u00f6gskolan Dalarna) och Gisela H\u00e5kansson (Lunds universitet, Stockholms universitet) och Mathias Osvath (Lunds universitet). Sverker Johansson har tidigare i \u00e5r gett ut [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,28],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1863","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"category-vis_tipsar","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1863","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1863"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1863\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1864,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1863\/revisions\/1864"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1863"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1863"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1863"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}