{"id":1866,"date":"2019-12-03T16:03:00","date_gmt":"2019-12-03T15:03:00","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1866"},"modified":"2021-05-02T11:07:11","modified_gmt":"2021-05-02T09:07:11","slug":"stor-pisa-lattnad-berattigat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/12\/03\/stor-pisa-lattnad-berattigat\/","title":{"rendered":"Stor PISA-l\u00e4ttnad \u2013 ber\u00e4ttigat?"},"content":{"rendered":"\n

3 december 2019. <\/em>Idag infaller \u00e5rets triennala PISA-dag. PISA \u00e4r n\u00e5got av ett \u00e5terkommande hot mot nationen, ungef\u00e4r som en olycksb\u00e5dande komet med passage \u00f6ver himlen vart tredje \u00e5r. Men i \u00e5r kanske en och annan rektor \u00e4nd\u00e5 t\u00e4nker hissa skolflaggan. Sverige har n\u00e4mligen g\u00e5tt fram\u00e5t. Kometen utpl\u00e5nade inte Skolverket eller utbildningsdepartementet i \u00e5r heller.<\/p>\n\n\n\n

Det finns dock ett litet smolk i gl\u00e4djeb\u00e4garen. Sverige har rensat bort en st\u00f6rre andel av s k nyanl\u00e4nda fr\u00e5n att delta i unders\u00f6kningen \u00e4n andra l\u00e4nder och syftet kan v\u00e4l inte vara annat \u00e4n att f\u00e5 ett mer r\u00e4ttvisande (l\u00e4s \u201db\u00e4ttre\u201d) resultat. N\u00e5ja, det kanske \u00e4r acceptabelt f\u00f6r det \u00e4r v\u00e4l ungef\u00e4r s\u00e5 Svenska Fotbollf\u00f6rbundet eller ett ordin\u00e4rt politiskt parti normalt agerar \u2013 inga svaga ligament p\u00e5 planen eller fumliga ordsnubblare i riksdagen, det drar ner. En stilla fr\u00e5ga i kanten \u00e4r dock \u2013 vad mer har rensats bort, h\u00e4r och i de andra OECD-l\u00e4nderna som en efter en str\u00e4cks ut p\u00e5 PISA:s prokrustesb\u00e4dd?<\/p>\n\n\n\n

Men grattis skol-Sverige, Skolverket, Skolinspektionen, regeringen osv \u2013 nu kan ni och vi alla \u00e5tminstone andas ut innan PISA, med sin l\u00e5nga svans av str\u00e4nga OECD-byr\u00e5krater och dystra underg\u00e5ngsdebatt\u00f6rer, \u00e5terigen dyker upp \u00f6ver horisonten. Fr\u00e5gan \u00e4r dock om vi borde ta detta fenomen s\u00e5 allvarligt och inte bara sl\u00e5 klackarna i taket? Som m\u00e4nniskor i alla tider gjort n\u00e4r j\u00e4rtecknen f\u00f6rm\u00f6rkar solen. F\u00f6r har inte PISA kommit att bli n\u00e5got i stil med g\u00e4ngskjutningar och r\u00e5are populism\u2013 en utm\u00e4rkt f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att gn\u00e4lla och v\u00e5ja sig?<\/p>\n\n\n\n

Vad s\u00e4ger PISA egentligen om det svenska skolsystemet och dess prestationer? PISA \u00e4r en superbenchmark mellan nationer. Men det finns mig veterligen inga Fifa-regler f\u00f6r det internationella skolv\u00e4sendet och det kan betyda att b\u00e5de regelbrott och doping g\u00e5r under radarn samt att \u00e4pplen mycket l\u00e4tt j\u00e4mf\u00f6rs med s\u00e5v\u00e4l p\u00e4ron som annan frukt. Detta har andra redan p\u00e5pekat, inget nytt med det. Det \u00e4r inget fel p\u00e5 benchmarking men man ska ha klart f\u00f6r sig att s\u00e5dana m\u00e4tningar med n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste bli str\u00f6mlinjeformade och utesluta b\u00e5de nyanser och, \u00e4nnu v\u00e4rre, fr\u00e5gor som kanske \u00e4r av st\u00f6rre vikt f\u00f6r den egna nationen \u00e4n att bara var lite s\u00e4mre \u00e4n Finland.<\/p>\n\n\n\n

I marknadsf\u00f6ringens v\u00e4rld talar man om \u201dbarri\u00e4rer\u201d, ibland om \u201dunika kompetenser\u201d. Det \u00e4r de faktorer som g\u00f6r varum\u00e4rken sv\u00e5ra att motst\u00e5 och som \u00e4r knepiga f\u00f6r konkurrenterna att kopiera. Notera att detta inte beh\u00f6ver handla om ett avancerat tekniskt f\u00f6rspr\u00e5ng eller enast\u00e5ende livsl\u00e4ngd p\u00e5 produkterna utan mycket v\u00e4l kan r\u00f6ra sig om s\u00e5dant som servicef\u00f6rm\u00e5ga eller logistisk finurlighet. Har vi t\u00e4nkt i s\u00e5dana banor inom skol-Sverige?<\/p>\n\n\n\n

Eftersom PISA p\u00e5 ett dunkelt s\u00e4tt f\u00f6rknippas med nationen\nSveriges konkurrensf\u00f6rm\u00e5ga, ja, n\u00e4stan hela dess framtida \u00f6de, kan man undra om\nresultatet av denna unders\u00f6kning verkligen ger svaret p\u00e5 de stora fr\u00e5gorna: Vad\n\u00e4r meningen med att utbilda svenska barn? Vilka \u00e4r v\u00e5ra egna tydligt\nformulerade, m\u00e4tbara m\u00e5l ut\u00f6ver de skoliska floskler som det knappast r\u00e5der\nn\u00e5gon brist p\u00e5? Och den kanske viktigaste f\u00f6ljdfr\u00e5gan: Hur m\u00e4ter och f\u00f6ljer vi\nupp dessa m\u00e5l \u2013 sj\u00e4lva?<\/p>\n\n\n\n

Det verkar n\u00e4mligen vara n\u00e5got som \u00e4r galet. I Svenska Dagbladet (2 december 2019) fastsl\u00e5r sj\u00e4lva p\u00e5ven av PISA, OECD-direkt\u00f6ren Andreas Schleicher<\/strong>, att Sverige och svenska politiker anv\u00e4nder PISA-resultaten fel. Vi har i v\u00e5r \u00f6dmjuka underkastelse \u00f6vertolkat f\u00f6rkunnelsen. Vi har trott att eleverna \u00e4r alltf\u00f6r okunniga om Hallands floder eller kopraexporten fr\u00e5n Salomon\u00f6arna. Inte alls. Fakta \u00e4r inget problem bland svenska elever, h\u00e4vdar Schleicher (d\u00e4r fick ni \u2013 jag n\u00e4mner inga namn). Nej, varf\u00f6r inte k\u00e4nna hj\u00e4rtat sv\u00e4lla \u00f6ver s\u00e5dana fina saker som v\u00e4rdebaserad skola, \u00e4mnes\u00f6verskridande undervisning, tr\u00e4ning i samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga, kritiskt t\u00e4nkande, samh\u00e4llsengagemang, empati \u2013 ja, trevar inte l\u00e4saren efter n\u00e4sduken nu? Och, ska till\u00e4ggas, Schleicher \u00e4r ocks\u00e5 en s\u00e5dan d\u00e4r modern p\u00e5ve, han ser inte jude eller grek eller syndare som m\u00e5 brinna i sk\u00e4rselden \u2013 kanske det som \u00e4r lite bra \u00e4nd\u00e5 med PISA \u00e4r att vi kan l\u00e4ra oss n\u00e5got av varandra? Var och en kanske t o m blir salig p\u00e5 sin tro. En av hans kardinaler \u00e4r \u00e4n mer ekumenisk och har uppt\u00e4ckt att det finns olika kulturer, inte kan man bara g\u00f6ra i USA som man g\u00f6r i Singapore, t ex.<\/p>\n\n\n\n

Trots de tr\u00f6stande orden fr\u00e5n PISA:s representant p\u00e5 jorden,\neller kanske snarast i f\u00f6rl\u00e4ngningen av dessa, saknar man k\u00e4rnfr\u00e5gan: Vad \u00e4r\ndet VI vill i detta land, vart vill VI komma, hur vet VI att VI \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g\nmot de m\u00e5l som VI satt upp? I nyhetsfl\u00f6det om \u00e5rets PISA ser jag att vi inte\ntycks resonera och m\u00e4ta p\u00e5 det s\u00e4ttet i Sverige \u2013 vi j\u00e4mf\u00f6r oss inte\nregelbundet med v\u00e5ra egna m\u00e5l och med oss sj\u00e4lva, i varje fall inte\nsystematiskt och med unders\u00f6kningar av PISA-format. St\u00e4mmer det verkligen? I s\u00e5\nfall \u00e4r det inte OK som det brukar heta. Hur g\u00f6r andra l\u00e4nder? T ex Singapore\nsom \u00e4r s\u00e5 litet och beh\u00e4ndigt och styrs med hela handen? Sitter de ocks\u00e5 och kallsvettas\ninf\u00f6r PISA:s ankomst?<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r: Beh\u00f6ver vi egentligen PISA? Skymmer den inte bara\nsikten? Blir den kanske inte l\u00e4tt en urs\u00e4kt f\u00f6r att inte ta itu med de sv\u00e5rare\nfr\u00e5gorna, de som g\u00e4ller utbildningens verkliga inneb\u00f6rd f\u00f6r Sverige? Blir inte\nsm\u00e5 PISA-f\u00f6rb\u00e4ttringar l\u00e4tt avlatsbrev? Tar PISA rentav f\u00f6r mycket energi? <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5, borde vi beg\u00e5 brexit och tacka nej till en forts\u00e4ttning? Nja, jag skulle nog inte l\u00e4gga min r\u00f6st p\u00e5 PISAJ\u00d6SS, unders\u00f6kningen tillf\u00f6r s\u00e4kert en del intressanta perspektiv. Visst ska vi vara med. Men PISA borde lyftas ned fr\u00e5n sin piedestal. Vi b\u00f6r sluta upp med att uppfatta resultaten som en \u00e5terkommande potentiell bannbulla. Framf\u00f6r allt borde PISA kompletteras med, och underordnas, en fortl\u00f6pande utv\u00e4rdering av v\u00e5ra egna str\u00e4vanden inom utbildning, vilka de nu kan vara. PISA v\u00e4nder i den nu aktuella unders\u00f6kningen tummen ned f\u00f6r v\u00e5ra prestationer i grenen \u201dlikv\u00e4rdighet\u201d och det ligger i farans riktning att vi \u00e4ven denna g\u00e5ng drabbas av tunnelseende. Men vilken egen svans \u00e4r det vi i s\u00e5 fall skulle jaga med hj\u00e4lp av detta diffusa begrepp? \u00c4r det Sveriges mest centrala framg\u00e5ngsfaktor? Jag har ingen aning men om det \u00e4r s\u00e5 \u00e4r en sak s\u00e4ker \u2013 det finns minst tre faktorer till som \u00e4r lika eller \u00e4nnu mer v\u00e4sentliga (plats f\u00f6r egna id\u00e9er om vad det skulle kunna vara).<\/p>\n\n\n\n

Av det sagda f\u00f6ljer ocks\u00e5 att det inte \u00e4r sj\u00e4lvklart att dra upp mungiporna idag. Ingen kan egentligen veta om det \u00e4r ber\u00e4ttigat. Det enda vi kan s\u00e4ga ganska s\u00e4kert \u00e4r att svenska 15-\u00e5ringar t ex \u00e4r lite b\u00e4ttre p\u00e5 l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4n j\u00e4mn\u00e5riga i Slovakien. Hur informativt \u00e4r det f\u00f6r dem som ska navigera det svenska utbildningssystemet? Beh\u00f6vs inte b\u00e4ttre beslutsunderlag \u00e4n s\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

Och utanf\u00f6r mitt f\u00f6nster, p\u00e5 andra sidan parken, leker\nbarnen i den n\u00e4rmst bel\u00e4gna grundskolan, i lycklig omedvetenhet om att de\nligger ett bra stycke efter Estland. Kometen syns inte till.<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n\n\n\n

PS.<\/strong> Blanda nu inte ihop PISA-resultaten med den senaste SCB-m\u00e4tningen av svensk politik som presenterades n\u00e4stan p\u00e5 minuten samtidigt. Det \u00e4r allts\u00e5 Sverigedemokraterna som \u00e4r n\u00e4ra 23%, inte de elever som n\u00e5r upp till PISA:s h\u00f6gsta niv\u00e5er i l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och d\u00e4rmed, enligt definitionen, klarar av att \u201ddra slutsatser betr\u00e4ffande p\u00e5litligheten f\u00f6r p\u00e5st\u00e5enden eller slutsatser som erbjuds i en text\u201d (13%). Eftersom detta \u00e4r en politiskt neutral arena ska jag inte spekulera om eventuella samband. DS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r finns hela Skolverkets PISA-rapport 2018.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Inl\u00e4gget \u00e4r en kommentar som ger uttryck f\u00f6r f\u00f6rfattarens\negna uppfattningar.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

3 december 2019. Idag infaller \u00e5rets triennala PISA-dag. PISA \u00e4r n\u00e5got av ett \u00e5terkommande hot mot nationen, ungef\u00e4r som en olycksb\u00e5dande komet med passage \u00f6ver himlen vart tredje \u00e5r. Men i \u00e5r kanske en och annan rektor \u00e4nd\u00e5 t\u00e4nker hissa skolflaggan. Sverige har n\u00e4mligen g\u00e5tt fram\u00e5t. Kometen utpl\u00e5nade inte Skolverket eller utbildningsdepartementet i \u00e5r heller. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1866","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"category-nyheter","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1866","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1866"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1866\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2130,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1866\/revisions\/2130"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1866"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1866"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1866"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}