{"id":1869,"date":"2019-12-11T16:53:33","date_gmt":"2019-12-11T15:53:33","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1869"},"modified":"2021-06-09T11:38:22","modified_gmt":"2021-06-09T09:38:22","slug":"akademisk-inflation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2019\/12\/11\/akademisk-inflation\/","title":{"rendered":"Akademisk inflation?"},"content":{"rendered":"\n

10 december 2019.<\/em> I dagens Svenska Dagbladet<\/strong> driver John Norell<\/strong>, vice ordf\u00f6rande i Fria moderata studentf\u00f6rbundet<\/strong>, i ett debattinl\u00e4gg tesen att f\u00e4rre borde antas till universiteten. Den aktuella trenden \u00e4r tv\u00e4rtom. \u00c5rets antagna studenter \u00e4r ca 5% fler \u00e4n f\u00f6rra \u00e5rets. Utbildningsinflation, menar Norell. Hans perspektiv \u00e4r huvudsakligen ekonomiskt.<\/p>\n\n\n\n

Kommentar. <\/em>Norell \u00e4r ingalunda den f\u00f6rsta som \u00e4r inne p\u00e5 detta sp\u00e5r. \u201dAkademisk inflation\u201d \u00e4r ett helt forskningsomr\u00e5de. En klassiker i \u00e4mnet skrevs av den brittiska ekonomiprofessorn Alison Wolf, <\/strong>Does Education Matter?: Myths About Education and Economic Growth<\/em> (2002) och v\u00e4ckte \u00e5tskillig debatt. Lundaprofessorn Mats Alveson<\/strong> \u00e4r med j\u00e4mna mellanrum inne p\u00e5 n\u00e4rliggande tankeg\u00e5ngar. En av de senaste som eldat p\u00e5 brasan \u00e4r den amerikanske ekonomiprofessorn Bryan Caplan<\/strong> som i boken The Case Against Education: Why the Education System Is a Waste of Time and Money<\/em>\u00a0(2018) f\u00f6r ungef\u00e4r samma resonemang som Norell, och som torde vara Norells andlige fader i denna fr\u00e5ga (han \u00e5beropas ocks\u00e5 i debattinl\u00e4gget).<\/p>\n\n\n\n

En av grundid\u00e9erna hos m\u00e5nga av dem som ifr\u00e5gas\u00e4tter den akademiska\nutbildningen som massr\u00f6relse \u00e4r att den \u00e4nd\u00e5 i m\u00e5nga fall inte ger den kompetens\nsom ett yrke kr\u00e4ver, den f\u00e5r man f\u00f6rst p\u00e5 jobbet och hos arbetsgivaren. Mycket\nav tiden vid akademin \u00e4r bortkastad och anv\u00e4nds endast f\u00f6r att skaffa sig en\nplym i hatten, h\u00e4vdas det.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r dem som uppfattar utbildning som en av de centrala r\u00e4ttigheterna och\ndrivkrafterna i ett modernt samh\u00e4lle \u00e4r det l\u00e4tt att avf\u00e4rda p\u00e5st\u00e5endena om\nmeningsl\u00f6s akademisk \u00f6verutbildning som uttryck f\u00f6r reaktion\u00e4rt klasst\u00e4nkande\neller smygelitism. Det ska man nog vara f\u00f6rsiktig med. \u00c4ven om dessa teorier \u00e4r\nmer popul\u00e4ra hos politiker med dragning \u00e5t h\u00f6ger \u00e4n hos v\u00e4nsteranh\u00e4ngare och fackf\u00f6rbund,\n\u00e4r de nog oftast \u00e4rligt menade och v\u00e4rda att lyssna till, v\u00e4rdera och, om man\ns\u00e5 finner l\u00e4mpligt, bem\u00f6ta i normal samtalston.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r ska endast en aspekt p\u00e5 Norells, Caplans och andras r\u00e5d att kraftigt\nminska den akademiska grundutbildningen tas upp: hur rimmar det med \u00f6nskem\u00e5let\nom en bred vetenskaplig allm\u00e4nbildning?<\/p>\n\n\n\n

Den som passerar genom en akademi kan knappast undg\u00e5 att f\u00e5 vissa v\u00e4rdefulla\ninsikter i vetenskapligt t\u00e4nkande och arbetss\u00e4tt. \u00c4ven den som senare blir\nn\u00e5got helt annat \u00e4n forskare \u2013 l\u00e4rare, sjuksk\u00f6terska, systemutvecklare \u2013 kommer\nd\u00e4rmed att f\u00e5 med sig en kompetens att analysera och l\u00f6sa problem som garanterat\n\u00e4r till stor nytta i m\u00e5nga av livets skeden, inte minst p\u00e5 jobbet. Kanske det t\no m g\u00e5r betydligt l\u00e4ttare och snabbare att l\u00e4ra sig ett jobb, p\u00e5 jobbet, f\u00f6r\nden som har detta bagage?<\/p>\n\n\n\n

Om vi nu antar att Norells och hans studentf\u00f6rbunds id\u00e9er skulle f\u00f6rverkligas och vi kraftigt minskar antalet studenter i akademisk grundutbildning kommer en stor del av befolkningen att g\u00e5 miste om dessa v\u00e4rdefulla insikter. D\u00e5 \u00e4r det ofr\u00e5nkomligt att dessa i st\u00e4llet m\u00e5ste ges i grundskolan och gymnasiet, vilket sannolikt \u00e4r fullt m\u00f6jligt. De id\u00e9er som l\u00e4ggs fram i VIS id\u00e9skrift Undervisning om vetenskap i skolan – dags f\u00f6r ett samlat grepp?<\/a><\/em> (VIS skriftserie nr 10) blir \u00e4n mer aktuella.<\/p>\n\n\n\n

Och om vi i st\u00e4llet antar att den akademiska grundutbildningen snarare forts\u00e4tter att v\u00e4xa \u2013 kanske \u00e4nd\u00e5 det mest sannolika \u2013 \u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad, b\u00e4ttre organiserad vetenskapsundervisning i skolan troligen en av de faktorer som kommer att g\u00f6ra denna grundutbildning mer tillg\u00e4nglig, mer samh\u00e4llsekonomiskt kostnadseffektiv tack vare att studenterna \u00e4r b\u00e4ttre rustade.<\/p>\n\n\n\n

Allts\u00e5 \u2013 oavsett v\u00e4gval i denna fr\u00e5ga \u00e4r skolans vetenskapsundervisning av\ncentral betydelse och n\u00e5got som vi m\u00e5ste \u00e4gna avsev\u00e4rt mer uppm\u00e4rksamhet \u00e4n\nidag. Vilket skulle bevisas.<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em>
Denna text \u00e4r en kommentar. Det som kan uppfattas som st\u00e4llningstaganden st\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rfattaren.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

10 december 2019. I dagens Svenska Dagbladet driver John Norell, vice ordf\u00f6rande i Fria moderata studentf\u00f6rbundet, i ett debattinl\u00e4gg tesen att f\u00e4rre borde antas till universiteten. Den aktuella trenden \u00e4r tv\u00e4rtom. \u00c5rets antagna studenter \u00e4r ca 5% fler \u00e4n f\u00f6rra \u00e5rets. Utbildningsinflation, menar Norell. Hans perspektiv \u00e4r huvudsakligen ekonomiskt. Kommentar. Norell \u00e4r ingalunda den f\u00f6rsta […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,13],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1869","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"category-nyheter","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1869","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1869"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1869\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2202,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1869\/revisions\/2202"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1869"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1869"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1869"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}