{"id":1900,"date":"2020-04-17T13:58:38","date_gmt":"2020-04-17T11:58:38","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1900"},"modified":"2022-02-17T20:50:00","modified_gmt":"2022-02-17T19:50:00","slug":"efter-corona-mer-vetenskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2020\/04\/17\/efter-corona-mer-vetenskap\/","title":{"rendered":"Efter corona &#8211; mer vetenskap(?)"},"content":{"rendered":"\n<p><em>17 april 2020.<\/em> Vad kommer efter coronakrisen? S\u00e4kert st\u00e4lldes den fr\u00e5gan av n\u00e5gon redan p\u00e5 krisens f\u00f6rsta dag. Bland de allt ymnigare svaren har vi hittills bara tr\u00e4ffat p\u00e5 ett som betonar att postcorona borde leda till en starkare st\u00e4llning f\u00f6r vetenskap n\u00e4r vi kommer ut p\u00e5 andra sidan (ja, allts\u00e5 inte i den teologiska meningen).<\/p>\n\n\n\n<p>Minskad konsumtion, obetydligt resande, l\u00e5gprisflygets d\u00f6d, en\navg\u00f6rande kick f\u00f6r klimatataktivismen, minskad j\u00e4mlikhet (eller eventuellt \u00f6kad\nj\u00e4mlikhet), folkligt st\u00f6d f\u00f6r en starkare stat, \u00f6vervakningssamh\u00e4llet \u00e4r \u00f6ver\noss, recession av s\u00e4llan sk\u00e5dat m\u00e5tt\u2026 F\u00f6rest\u00e4llningarna om tiden efter pandemin\n\u00e4r en uppsj\u00f6 av allt fr\u00e5n glada livsstilsutopier till m\u00f6rka profetior. N\u00e5gra\nmenar v\u00e4l ocks\u00e5 att det som v\u00e4ntar n\u00e4r vi h\u00e4mtat oss \u00e4r business as usual, m\u00e4nniskan\nanses ju vara ett av de mest anpassbara djuren.<\/p>\n\n\n\n<p>Inget fel i att det t\u00e4nks och skrivs i denna fr\u00e5ga. F\u00f6ljderna\nav omv\u00e4lvande h\u00e4ndelser m\u00e5ste hanteras och varf\u00f6r inte ocks\u00e5 gripa tag i de\nm\u00f6jligheter som kan dyka upp i el\u00e4ndets k\u00f6lvatten? Coronokrisen \u00e4r ett\ngigantiskt, och f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor tragiskt, case som f\u00f6r l\u00e5ng tid fram\u00e5t\nkommer att h\u00e5lla tankeverksamheten upp hos alla fr\u00e5n \u2013 de sj\u00e4lvklara \u2013\nepidemiologerna, virologerna och ekonomerna till psykologerna, filosoferna och\nkommunikationsforskarna. M\u00e5nga kommer att v\u00e4dra sina k\u00e4pph\u00e4star (vilket f\u00f6rst\u00e5s\nocks\u00e5 denna lilla betraktelse \u00e4r ett exempel p\u00e5).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Mathieu Laine<\/strong>, chef f\u00f6r en fransk-brittisk tankesmedja,\nresonerar (i <strong>Le Figaro<\/strong> 1 april 2020) kring v\u00e4rldskrisens konsekvenser. Under\nrubriken \u201dF\u00e4llor och m\u00f6jligheter f\u00f6r v\u00e4rlden efter coronakrisen\u201d ger han sin\nsyn p\u00e5 ett antal av de hot och m\u00f6jligheter som \u00e4ven andra debatt\u00f6rer tagit upp\ni internationella, och svenska, medier och hans katalog bjuder v\u00e4l i det stora\nhela inte p\u00e5 n\u00e5gra \u00f6verraskningar. Men \u00e5tminstone en sak k\u00e4nns ny. Laine bryter\nn\u00e4mligen en lans f\u00f6r forskningen. I den v\u00e4rld som kommer efter coronakrisen,\nskriver han, \u201dm\u00e5ste den akademiska forskningen komma att spela en huvudroll\u201d.\nAlla v\u00e4sentliga politiska och ekonomiska beslut skulle vinna p\u00e5 att f\u00e5 mer\nn\u00e4ring fr\u00e5n universitetsv\u00e4rldens samlade kunskap och f\u00f6rm\u00e5ga. Mer som i f\u00f6retagens\nv\u00e4rld d\u00e4r ledningar, i varje fall i hans \u00f6gon, sedan l\u00e4nge verkar vara inne p\u00e5\natt dra st\u00f6rre nytta av t&nbsp;ex vetenskapliga r\u00e5d \u00e4n vad politiker i allm\u00e4nhet\n\u00e4r. S\u00e5 kanske det \u00e4r, och i grundtanken kan man utan vidare inst\u00e4mma. <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r bara att hoppas att Mathieu Laine f\u00e5r r\u00e4tt. Vad det nu kan inneb\u00e4ra ska man dock till\u00e4gga med ett varningens finger i luften \u2013 st\u00f6rre forskningsanslag, st\u00f6rre frihet f\u00f6r forskarna, eller kanske i st\u00e4llet ett \u00f6kat intresse f\u00f6r forskningen som verktyg f\u00f6r diverse ideologiska och politiska str\u00e4vanden? Kina \u2013 vem annars utom de inte fullt lika sofistikerade Nordkorea, Venezuela och n\u00e5gra afrikanska likasinnade \u2013 levererar prompt en variant av det senare. Forskningen om viruset och Covid-19 ska i forts\u00e4ttningen underkastas kontroll av den statligt styrda forskningskommitt\u00e9n s\u00e5 att ingen ol\u00e4mplig (l\u00e4s frit\u00e4nkande) forskning publiceras. Av omsorg om \u201dfolket\u201d, f\u00e5r man f\u00f6rmoda.<\/p>\n\n\n\n<p>Men fler \u00e4n jag har s\u00e4kert noterat att id\u00e9er n\u00e4ra de\nkinesiska legat i luften \u00e4ven h\u00e4r i v\u00e5rt fina land under de intensiva coronaveckorna.\nSka verkligen myndigheter f\u00e5 mots\u00e4gas av forskare som torgf\u00f6r avvikande tolkningar\nav data och ser alternativa konsekvenser av vedertagna teorier? Eller t o m har\negna teorier? Skapar inte s\u00e5dana dissonanser bara f\u00f6rvirring bland allm\u00e4nheten?\nI krig kan inte diverse fanjunkare och kommend\u00f6rkaptener lufta sina personliga\nuppfattningar om hur striden ska f\u00f6ras \u2013 och \u00e4r inte kampen mot SARS-CoV-2 just\nett krig? Nationell samling \u00e4r befogad.<\/p>\n\n\n\n<p>Men kanske detta milit\u00e4rt inspirerade tankeparadigm borde\ntonas ner. Det passar s\u00e4kert i en del situationer och kan t o m ibland vara\nhelt n\u00f6dv\u00e4ndigt. Men inte ifr\u00e5ga om vetenskap. D\u00e4r \u00e4r skepsis och os\u00e4kerhet tv\u00e5\nav de centrala framg\u00e5ngsfaktorerna. V\u00e4nta inte tv\u00e4rs\u00e4kra svar fr\u00e5n vetenskapen,\ndet s\u00f6kande och pr\u00f6vande \u00e4r sj\u00e4lva grundid\u00e9n med forskning, och v\u00e4nta inte att\nden ska ge svar p\u00e5 religi\u00f6sa eller politiska sp\u00e4rsm\u00e5l. Och (h\u00e4r kommer\nk\u00e4pph\u00e4sten i full galopp) \u2013 se till att alla barn i skolan f\u00e5r l\u00e4ra sig att\nf\u00f6rst\u00e5 den vetenskapliga forskningens karakt\u00e4r och samh\u00e4llsroll, g\u00e4rna genom\natt f\u00e5 till st\u00e5nd ett b\u00e4ttre fungerande samarbete mellan olika skol\u00e4mnen. D\u00e5 beh\u00f6ver\ningen vara \u00e4ngslig f\u00f6r att tala till dem som upplysta vuxna den dag de uppn\u00e5r\nden \u00e5ldern.<\/p>\n\n\n\n<p>En av de \u00e5terkommande coronafr\u00e5gorna har varit och \u00e4r: N\u00e4r \u00e4r det \u00f6ver, n\u00e4r har vi h\u00e4mtat oss? Standardsvaret har vi h\u00f6rt tusen g\u00e5nger: Ingen vet. Men l\u00e5t mig d\u00e5 \u00e5beropa en annan fransman, <strong>Geoffroy Roux de B\u00e9zieux<\/strong>, chef f\u00f6r arbetsgivarorganisationen <strong>Medef<\/strong> (Frankrikes Svenskt N\u00e4ringsliv). I en intervju (Le Figaro 12 april 2020) formulerar han aprop\u00e5 tidshorisonten f\u00f6r n\u00e4ringslivets \u00e5terh\u00e4mtning en slogan som vi alla kanske skulle g\u00f6ra till v\u00e5r egen: \u201dLa reprise, c\u2019est maintenant!\u201d \u2013 \u00e5terh\u00e4mtningen, den sker nu. Just det, det \u00e4r inget att sitta och v\u00e4nta p\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge man sj\u00e4lv st\u00e5r p\u00e5 benen. Bara att s\u00e4tta ig\u00e5ng och inte missa n\u00e5gra v\u00e4rdefulla \u00f6gonblick av f\u00f6rberedelse f\u00f6r en minst sagt sp\u00e4nnande framtid. T ex fundera \u00f6ver hur skolan kan ge en f\u00f6rstklassig vetenskapsundervisning.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Inl\u00e4gget \u00e4r en kommentar som ger uttryck f\u00f6r f\u00f6rfattarens egna uppfattningar. <\/em><br><em>Om du vill delta i debatten, komma med ett inl\u00e4gg i n\u00e5gon annan fr\u00e5ga eller tipsa om n\u00e5got vi borde skriva om p\u00e5 VIS hemsida \u2013 skicka ett mail till <\/em>olle.alexandersson@visvis.se <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>17 april 2020. Vad kommer efter coronakrisen? S\u00e4kert st\u00e4lldes den fr\u00e5gan av n\u00e5gon redan p\u00e5 krisens f\u00f6rsta dag. Bland de allt ymnigare svaren har vi hittills bara tr\u00e4ffat p\u00e5 ett som betonar att postcorona borde leda till en starkare st\u00e4llning f\u00f6r vetenskap n\u00e4r vi kommer ut p\u00e5 andra sidan (ja, allts\u00e5 inte i den teologiska [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[29],"class_list":{"0":"post-1900","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"tag-corona","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1900","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1900"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1900\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1910,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1900\/revisions\/1910"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1900"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1900"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1900"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}