{"id":1906,"date":"2020-04-23T13:41:54","date_gmt":"2020-04-23T11:41:54","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1906"},"modified":"2020-04-23T13:41:56","modified_gmt":"2020-04-23T11:41:56","slug":"modeller-har-blivit-stridsfraga-i-pandemitider","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2020\/04\/23\/modeller-har-blivit-stridsfraga-i-pandemitider\/","title":{"rendered":"Modeller har blivit stridsfr\u00e5ga i pandemitider"},"content":{"rendered":"\n<p><em>23 april 2020. <\/em>Modeller, framf\u00f6r allt matematiska, \u00e4r ett verktyg i hanteringen av epidemier. Sedan n\u00e5gra dagar p\u00e5g\u00e5r i skuggan av coronakrisen en l\u00e4tt f\u00f6rvirrad kontrovers ang\u00e5ende deras v\u00e4rde och anv\u00e4ndbarhet. Det finns en risk att diskussionen missuppfattas. Vissa kan dra slutsatsen att det bara leder fel att anv\u00e4nda modeller i detta och m\u00e5nga andra sammanhang. Tre forskare klarg\u00f6r nu modellbegreppet i ett inl\u00e4gg i dagens <strong>Svenska Dagbladet<\/strong> (23 april 2020).<\/p>\n\n\n\n<p>De tre forskarna \u00e4r <strong>Philip Gerlee<\/strong> och <strong>Torbj\u00f6rn\nLundh<\/strong>, b\u00e5da biomatematiker p\u00e5 Chalmers samt <strong>Henrik Thor\u00e9n<\/strong>, vetenskapsfilosof\nvid Helsingfors universitet. Med utg\u00e5ngspunkten att en modell alltid \u00e4r en f\u00f6renkling\nciterar de britten <strong>George Box<\/strong>, en av 1900-talets fr\u00e4msta statistiker som\ntorrt l\u00e4r ha konstaterat att \u201dalla modeller \u00e4r fel, men n\u00e5gra \u00e4r anv\u00e4ndbara\u201d. Uttalandet\ns\u00e4tter fingret p\u00e5 k\u00e4rnproblemet, n\u00e4mligen att fungerande modeller alltid m\u00e5ste\nvara anpassade till sitt \u00e4ndam\u00e5l. En viss modell duger inte till allt. De tre p\u00e5pekar\natt den enda modell som \u00e4r i alla avseenden korrekt \u00e4r den som avbildar\nverkligheten exakt, t ex en karta i skala 1:1 \u2013 alla inser att en s\u00e5dan karta vore\nmeningsl\u00f6s, och oanv\u00e4ndbar. Kartor i likhet med andra modeller m\u00e5ste vara\n\u00e4ndam\u00e5lsenliga, p\u00e5pekar skribenterna. En orienterare \u00e4r inte betj\u00e4nt av samma\nsorts karta som en semesterfirare p\u00e5 jakt efter vackra utsikter eller trevliga\nuteserveringar.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat t\u00e4nkv\u00e4rt p\u00e5pekande i inl\u00e4gget \u00e4r att inte alla\nmodeller \u00e4r matematiska, dvs best\u00e5r av en upps\u00e4ttning ekvationer d\u00e4r olika\nvariabler hanteras och specifika data matas in. En modell kan lika g\u00e4rna vara t\nex en verbal beskrivning av hur ett coronavirus knyter an till och profiterar\np\u00e5 en cell i m\u00e4nniskokroppen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett tips till dig som \u00e4r aktiv undervisare (och det beh\u00f6ver\ninte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara i matematik): L\u00e5t eleverna l\u00e4sa och diskutera de tre\nforskarnas artikel som en f\u00f6rsta introduktion till modellbegreppet. Den borde\nfungera utm\u00e4rkt f\u00f6r det \u00e4ndam\u00e5let.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>23 april 2020. Modeller, framf\u00f6r allt matematiska, \u00e4r ett verktyg i hanteringen av epidemier. Sedan n\u00e5gra dagar p\u00e5g\u00e5r i skuggan av coronakrisen en l\u00e4tt f\u00f6rvirrad kontrovers ang\u00e5ende deras v\u00e4rde och anv\u00e4ndbarhet. Det finns en risk att diskussionen missuppfattas. Vissa kan dra slutsatsen att det bara leder fel att anv\u00e4nda modeller i detta och m\u00e5nga andra [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[33,31,30,32],"class_list":{"0":"post-1906","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"tag-biomtemtuk","8":"tag-coronakrisen","9":"tag-modell","10":"tag-pedagogiska_tips","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1906","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1906"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1906\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1907,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1906\/revisions\/1907"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1906"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1906"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1906"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}