{"id":1911,"date":"2020-04-28T13:36:45","date_gmt":"2020-04-28T11:36:45","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1911"},"modified":"2020-04-28T13:36:47","modified_gmt":"2020-04-28T11:36:47","slug":"recessionsrisk-och-fladdermoss-ett-par-tips","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2020\/04\/28\/recessionsrisk-och-fladdermoss-ett-par-tips\/","title":{"rendered":"Recessionsrisk och fladderm\u00f6ss \u2013 ett par tips"},"content":{"rendered":"\n<p><em>28 april 2020.<\/em> Hur ekonomiskt s\u00e5rbara av coronokrisens verkningar \u00e4r OECD-l\u00e4nderna? <strong>The Economist<\/strong> har rangordnat dem (18 april 2020). Den som \u00e4r mer intresserad av djurens v\u00e4rld kan i samma nummer l\u00e4sa om en forskningsstudie d\u00e4r de f\u00f6rtalade fladderm\u00f6ssen f\u00e5r en viss uppr\u00e4ttelse ifr\u00e5ga om skulden till smittspridningen.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller den ekonomiska s\u00e5rbarheten har Economist tittat p\u00e5 ett antal relevanta faktorer i OECD-l\u00e4nderns ekonomier. En \u00e4r hur arbetsintensivt n\u00e4ringslivet i ett land \u00e4r \u2013 hur stor \u00e4r exempelvis byggnadsindustrin eller turismsektorn, allts\u00e5 personalkr\u00e4vande verksamheter, eller gruvn\u00e4ringen, som \u00e4r h\u00f6gt mekaniserad? I hur h\u00f6g grad kan anst\u00e4llda arbeta hemifr\u00e5n? Andra faktorer \u00e4r f\u00f6rdelningen p\u00e5 f\u00f6retag av olika storlek \u2013 stora f\u00f6retag \u00e4r ofta mindre s\u00e5rbara och har mer robusta kapitalreserver \u2013 eller hur stort st\u00f6d staten satsar p\u00e5 att ge och hur detta utformats. Alltsammans har po\u00e4ngsatts och v\u00e4gts ihop till en rankinglista d\u00e4r det land som har nummer 1 \u00e4r det mest s\u00e5rbara (f\u00f6r \u00f6vrigt inte helt ov\u00e4ntat Grekland \u2013 Spanien och Italien ligger ocks\u00e5 h\u00f6gt, eller snarare l\u00e5gt). Sverige kan tr\u00f6sta sig med r\u00e4tt f\u00f6rn\u00e4mliga nummer 28. B\u00e4st i klassen, nummer 33, \u00e4r USA. Denna rankning ger f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 en generell bild av s\u00e5rbarheten, inte bara den coronarelaterade.<\/p>\n\n\n\n<p>De stackars fladderm\u00f6ssen, d\u00e5? Denna djurordning har \u00e5tminstone p\u00e5 sina h\u00e5ll, f\u00f6rutom att kokas ner i den fam\u00f6sa och m\u00f6jligen apokryfiska kinesiska soppan, f\u00e5tt b\u00e4ra hundhuvudet f\u00f6r hela v\u00e4rldskrisen. Nu p\u00e5talar tv\u00e5 forskare i en artikel i <strong>Proceedings of the National Academy of Sciences<\/strong> att detta skuldbel\u00e4ggande kan vara ett slags synvilla. Efter att ha studerat 11 grupper av d\u00e4ggdjur och f\u00e5glar och deras f\u00f6rh\u00e5llande till virus har de funnit att zoonossmitta, allts\u00e5 fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska, i stort sett sker i proportion till det antal arter som ing\u00e5r i respektive grupp. Eftersom fladderm\u00f6ss \u00e4r den n\u00e4st mest artrika djurordningen, tv\u00e5a efter gnagare, s\u00e5 \u00e4r det inte s\u00e5 konstigt om inte ocks\u00e5 m\u00e5nga olika slags virus krokat arm med dem. I detta perspektiv kan man inte p\u00e5st\u00e5 att fladderm\u00f6ss \u00e4r \u00f6verrepresenterade som smittoh\u00e4rdar. Men det ska till\u00e4ggas att Economist i samma artikel ocks\u00e5 ber\u00e4ttar om en annan studie som ger en m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till att fladderm\u00f6ssen faktiskt skulle kunna skuldbel\u00e4ggas (det har att g\u00f6ra med ett speciellt drag i deras eget immunsystem).<\/p>\n\n\n\n<p>Varf\u00f6r kan nu det h\u00e4r ha intresse f\u00f6r l\u00e4sare av denna sida? Ja, det handlar helt enkelt om tv\u00e5 exempel p\u00e5 bra vetenskapliga resonemang och angreppss\u00e4tt, h\u00e4mtade fr\u00e5n tv\u00e5 helt olika fackomr\u00e5den och inom ett \u00e4mne som syssels\u00e4tter allas hj\u00e4rnor en stor del av den vakna tiden just nu. Det \u00e4r ocks\u00e5 tv\u00e5 bra populariseringar. Dessutom \u00e4r det texter p\u00e5 engelska. S\u00e5 varf\u00f6r inte s\u00e4tta de h\u00e4r artiklarna i elevernas h\u00e4nder i l\u00e4mpliga sammanhang?<\/p>\n\n\n\n<p><em>Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>28 april 2020. Hur ekonomiskt s\u00e5rbara av coronokrisens verkningar \u00e4r OECD-l\u00e4nderna? The Economist har rangordnat dem (18 april 2020). Den som \u00e4r mer intresserad av djurens v\u00e4rld kan i samma nummer l\u00e4sa om en forskningsstudie d\u00e4r de f\u00f6rtalade fladderm\u00f6ssen f\u00e5r en viss uppr\u00e4ttelse ifr\u00e5ga om skulden till smittspridningen. N\u00e4r det g\u00e4ller den ekonomiska s\u00e5rbarheten har [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[29,34,35,36],"class_list":{"0":"post-1911","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"tag-corona","8":"tag-ekonomi","9":"tag-flddermoss","10":"tag-vetenskapsundervisning","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1911","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1911"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1911\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1912,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1911\/revisions\/1912"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1911"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1911"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1911"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}