{"id":1917,"date":"2020-06-18T15:03:03","date_gmt":"2020-06-18T13:03:03","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1917"},"modified":"2020-06-28T16:22:37","modified_gmt":"2020-06-28T14:22:37","slug":"distansskola-inte-bara-minus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2020\/06\/18\/distansskola-inte-bara-minus\/","title":{"rendered":"Distansskola inte bara minus"},"content":{"rendered":"\n<p><em>18 juni 2020.<\/em> N\u00e4r gymnasieskolorna slog igen av coronask\u00e4l p\u00e5 senvintern tog en omfattande distansundervisning \u00f6ver. Den har i s\u00e5v\u00e4l medier som skolv\u00e4rld b\u00e5de rosats och risats \u2013 och framf\u00f6r allt det sistn\u00e4mnda, p\u00e5pekar f\u00f6rstel\u00e4raren <strong>Svante Holmberg<\/strong> i ett debattinl\u00e4gg i dagens <strong>Svenska Dagbladet<\/strong> (18 juni 2020). Or\u00e4ttvist, menar han: \u201dDistansundervisningen har ocks\u00e5 utmanat invanda id\u00e9er och medf\u00f6rt sociala, pedagogiska och arbetsmilj\u00f6m\u00e4ssiga f\u00f6rdelar.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5rens\ndistansundervisning p\u00e5 svenska gymnasier har kritiserats p\u00e5 flera punkter.\nL\u00e4rarna har saknat erfarenhet. Det \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e5lla reda p\u00e5 vad eleverna g\u00f6r\nn\u00e4r de sitter hemma och deltar via dator. Hur ska man eliminera fusk vid prov? Och\nb\u00e5de elever och l\u00e4rare har klagat p\u00e5 sk\u00e4rmtr\u00f6tthet.<\/p>\n\n\n\n<p>Men Holmberg har upplevt en annan verklighet i distansundervisningen. Elever som skulle varit hemma pga o\u00f6vervinnlig tr\u00f6tthet, eller l\u00e4ttare snuva, har nu \u00e4nd\u00e5 hakat p\u00e5 hemma vid sk\u00e4rmen. De permanenta hemmasittarna, allts\u00e5 en grupp elever som av olika psykiska sk\u00e4l inte m\u00e4ktar g\u00e5 till skolan, har troget dykt upp p\u00e5 Holmbergs sk\u00e4rm.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven Skolverket har rapporterat om h\u00f6gre n\u00e4rvaro \u00e4n vanligt bland gymnasieelever denna v\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>En intressant iakttagelse av Svante Holmberg g\u00e4ller just prov p\u00e5 distans. S\u00e5 sm\u00e5ningom kom han fram till att dessa kunde f\u00e5 g\u00f6ras utan begr\u00e4nsningar ifr\u00e5ga om hj\u00e4lpmedel, inklusive att anv\u00e4nda internet (s\u00e5 l\u00e4nge det var eleven sj\u00e4lv som utf\u00f6rde provet, f\u00e5r man anta). Detta ledde inte till resultatinflation. Provresultaten blev \u00f6ver lag bara marginellt b\u00e4ttre. Och modellen fick \u00e4ven de provr\u00e4dda eleverna att delta och uppn\u00e5 hyggliga resultat.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4raren Svante Holmberg fann ocks\u00e5 att hans egen vardag blev mindre s\u00f6nderhackad och lugnare \u2013 nu kunde han ordna sin egen arbetsmilj\u00f6 och slippa att f\u00f6rs\u00f6ka koncentrera sig i ett arbetsrum delat med andra.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dEtt m\u00f6jlighetsf\u00f6nster har \u00f6ppnat sig\u201d, skriver han. Ja, kanske framtidens skolg\u00e5ng blir en kombination av att g\u00e5 till en gemensam byggnad vissa dagar och att sitta hemma vid en sk\u00e4rm andra dagar? Det l\u00f6ser nog inte alla skolans problem men kanske n\u00e5gra. Plats allts\u00e5 f\u00f6r eftertanke, experiment och forskning n\u00e4r vi lagt coronaproblemen bakom oss.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>18 juni 2020. N\u00e4r gymnasieskolorna slog igen av coronask\u00e4l p\u00e5 senvintern tog en omfattande distansundervisning \u00f6ver. Den har i s\u00e5v\u00e4l medier som skolv\u00e4rld b\u00e5de rosats och risats \u2013 och framf\u00f6r allt det sistn\u00e4mnda, p\u00e5pekar f\u00f6rstel\u00e4raren Svante Holmberg i ett debattinl\u00e4gg i dagens Svenska Dagbladet (18 juni 2020). Or\u00e4ttvist, menar han: \u201dDistansundervisningen har ocks\u00e5 utmanat invanda [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1917","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1917","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1917"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1917\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1924,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1917\/revisions\/1924"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1917"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1917"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1917"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}