{"id":1920,"date":"2020-06-28T16:12:29","date_gmt":"2020-06-28T14:12:29","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=1920"},"modified":"2022-02-15T19:04:21","modified_gmt":"2022-02-15T18:04:21","slug":"hangmattan-nasta-har-nagra-tips","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2020\/06\/28\/hangmattan-nasta-har-nagra-tips\/","title":{"rendered":"H\u00e4ngmattan n\u00e4sta? H\u00e4r n\u00e5gra l\u00e4stips."},"content":{"rendered":"\n

28 juni 2020. <\/em>Dags f\u00f6r VIS och Forskningsn\u00e4tets traditionella l\u00e4stips nu n\u00e4r sommaren \u00e4r kommen. Att \u00e4gna sig \u00e5t l\u00e4sning \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett f\u00f6rsynt och civiliserat s\u00e4tt att h\u00e5lla avst\u00e5nd och \u00e4ven ett par av tipsen \u00e4r som allting annat just nu en smula coronaanstrukna. F\u00f6rutom att de alla f\u00f6rst\u00e5s har med vetenskap att g\u00f6ra. Vi ger fyra tips denna g\u00e5ng. Ett av dem \u00e4r en poddserie \u2013 gr\u00e4nsen mellan poddar och ljudb\u00f6cker \u00e4r ju inte knivskarp.<\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjar med det mest coronakopplade och kanske ocks\u00e5 mest kr\u00e4vande, den lilla skriften Risk: A very short introduction<\/em> av Baruch Fischhoff<\/strong> och John Kadvany<\/strong> (Oxford University Press, 2011, finns p\u00e5 t ex Amazon \u00e4ven som e-bok). Vid sidan om \u201dAnders Tegnell\u201d och, givetvis, sj\u00e4lva k\u00e4rnorden \u201dcorona\u201d och \u201dcovid -19\u201d, ligger nog \u201drisk\u201d p\u00e5 den absoluta topplistan f\u00f6r det som talats och skrivits de senaste m\u00e5naderna. Hur ofta har vi inte h\u00f6rt \u201driskgrupp\u201d (den som skriver dessa rader tillh\u00f6r en, den kategori som numera \u00e4ven utanf\u00f6r forskar- och byr\u00e5kratkretsar g\u00e5r under beteckningen \u201d\u00e4ldre \u00e4ldre\u201d). Och hur m\u00e5nga g\u00e5nger denna v\u00e5r har inte de flesta av oss fr\u00e5gat sig hur stor \u201drisk\u201d det \u00e4r g\u00e5 ut och handla en liter mj\u00f6lk, ta bussen in till centrum eller fatta d\u00f6rrhandtaget till soprummet?<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 varf\u00f6r inte f\u00f6rdjupa insikterna om risk. Det \u00e4r n\u00e4mligen ett begrepp med m\u00e5nga intressanta bottnar och facetter. F\u00f6rfattarna \u2013 Fischhoff professor p\u00e5 Carnegie Mellon och Kadvany konsult inom bl a milj\u00f6risker (b\u00e5da med radarparet Kahnemann-Tversky bland sina l\u00e4rare) \u2013 anv\u00e4nder huvudsakligen beslutsteori som ramverk. Det \u00e4r ett bra grepp. Boken tar bl a upp s\u00e5dant som hur risker uppfattas, metoder f\u00f6r att fatta beslut d\u00e4r risker ing\u00e5r och riskkommunikation. \u00c4ven om man f\u00e5r veta s\u00e5dant som att risken under ett helt liv att omkomma i trafiken \u00e4r ungef\u00e4r 1 p\u00e5 200, allts\u00e5 0,5% (g\u00e4ller USA och kanske tiden f\u00f6r f\u00f6rsta utg\u00e5van f\u00f6r ett decennium sedan, j\u00e4mf\u00f6r f\u00f6r \u00f6vrigt medelrisken att d\u00f6 av Covid-19 som med en hemmasnickrad ber\u00e4kning ser ut att ligga en tiopotens l\u00e4gre) \u00e4r det inte en bok om riskmatematik utan snarare riskfilosofi och riskpolitik. Den som i likhet med denna skribent \u00e4r svag f\u00f6r att s\u00e4tta matematiska v\u00e4rden p\u00e5 risk, inte minst f\u00f6r att l\u00e4ttare kunna j\u00e4mf\u00f6ra riskniv\u00e5er f\u00f6r olika beteenden (n\u00e5got som i stort sett lyst med sin fr\u00e5nvaro i malstr\u00f6mmen av coronainformation), ja, den f\u00e5r s\u00f6ka sig till n\u00e5gon av de m\u00e5nga b\u00f6cker om sannolikhet som finns. Mest n\u00e4ra tillhands ligger v\u00e4l d\u00e5 en annan ”very short introduction”: Probability<\/em> av John Haigh<\/strong>, en 120 sidor kort grundbok i \u00e4mnet. Ett annat l\u00e4stips i sammanget \u00e4r den brittiske matematikprofessorn Ian Stewarts<\/strong> Do dice play God? The mathematics of uncertainty<\/em> fr\u00e5n 2019 (inte att sammanblanda med en annan bok av Stewart f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan vars titel, Does God play Dice?,<\/em> ocks\u00e5 anspelar p\u00e5 Einsteins syrliga kommentar till kvantmekaniken). F\u00f6rutom lite mer handfast matematik bjuder Stewart l\u00e4saren \u00e4ven p\u00e5 intressanta l\u00e4rdoms- och filosofihistoriska utblickar med anknytning till sannolikhetens matemtik. Stewart \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt en av v\u00e4rldens b\u00e4sta populariserare av matematik med en l\u00e5ng rad b\u00f6cker bakom sig.<\/p>\n\n\n\n

Risk<\/em> finns tillg\u00e4nglig p\u00e5 svenska men s\u00e5vitt jag kunnat utr\u00f6na endast som talbok, Kort om risk<\/em> (MTM, Myndigheten f\u00f6r tillg\u00e4ngliga medier, 2018, \u00f6versatt av filosofen och skribenten Roland Poirier Martinsson<\/strong> vilket borgar f\u00f6r en sakkunnig f\u00f6rsvenskning).<\/p>\n\n\n\n

Innan vi l\u00e4mnar den lilla riskboken p\u00e5 ca 150 sidor ska\ntill\u00e4ggas att Very short introductions<\/em> \u00e4r en synnerligen matnyttig serie\nom flera hundra informativa sm\u00e5 skrifter i de mest skilda \u00e4mnen fr\u00e5n Afrikas\nhistoria till epidemiologi, pop\u00e4mnet f\u00f6r dagen. Den \u00e4r sl\u00e4kt med f\u00f6reningen\nVerdandis sm\u00e5skrifter som n\u00e5gra av oss \u00e4ldre \u00e4ldre minns med ett st\u00e4nk av saknad.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta tips \u00e4r av mer avslappnad natur \u00e4ven om det \u00e4r vetenskap och inneb\u00e4r en lite tuffare spr\u00e5k\u00f6vning. Vad kan vara sk\u00f6nare sommartid \u00e4n att ge sig ut p\u00e5 fotvandring, om s\u00e5 bara en eller annan timme i skogen eller vid havet? \u00c4r det inte vad vi alla beh\u00f6ver mer \u00e4n n\u00e5gonsin just nu? Varva d\u00e5 g\u00e4rna promenerandet med att l\u00e4sa Marcher la vie: Un art tranquille du bonheur<\/em> av den franske sociologen David Le Breton<\/strong> (\u00c9ditions M\u00e9taili\u00e9, 2020, ca 170 s, finns som e-bok hos Amazon). Den \u00e4ven i \u00f6vrigt produktive f\u00f6rfattaren, sociologiprofessor i Strasbourg, har redan tidigare skrivit tv\u00e5 b\u00f6cker i samma \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n

Om jag fattar r\u00e4tt \u2013 n\u00e5gon alert franskl\u00e4rare f\u00e5r korrigera mig \u2013 \u00e4r \u201dmarcher la vie\u201d en gallisk lek med ord \u2013 \u201dmarcher\u201d betyder normalt \u201dg\u00e5\u201d eller \u201dvandra\u201d men kan ocks\u00e5 ha inneb\u00f6rden att med f\u00f6tterna forma eller trampa till ett underlag \u2013 \u201dforma livet genom att g\u00e5\u201d skulle man lite klumpigt kunna \u00f6vers\u00e4tta titeln. Om man dessutom ser \u201dla vie\u201d som en v\u00e4g eller en stig f\u00e5r ordleken ytterligare en botten. I \u00f6vrigt kan s\u00e4gas att boken knappast kr\u00e4ver mer \u00e4n en hyfsad skolfranska samt ett bra lexikon (n\u00e4r Norstedts Stora franska ordbok inte r\u00e4cker till kan man v\u00e4nda sig till franska Wiktionary d\u00e4r man hittar n\u00e4stan allt).<\/p>\n\n\n\n

Le Breton p\u00e5pekar p\u00e5 ett st\u00e4lle att g\u00e5endet idag befinner sig i en baisseperiod: \u201dP\u00e5 50-talet gick fransm\u00e4nnen i genomsnitt 7 km dagligen; idag \u00e4r det mindre \u00e4n 300 m\u201d. Och varf\u00f6r g\u00e5 p\u00e5 ett l\u00f6pband n\u00e4r det \u00e4r enklare och mycket mer rogivande att str\u00f6va runt i en park? Det ska dock p\u00e5pekas att detta inte \u00e4r bok om motion. F\u00f6rfattaren ser l\u00e4ngre \u00e4n till att h\u00e5lla musklerna smidiga och blodtrycket i schack. Det handlar snarare om att tr\u00e4na upp sinnena, se blommorna och k\u00e4nna dofterna, om att g\u00e5 som livsstil. \u201dEn marchant, on se pose des questions m\u00e9taphysiques, comme un enfant\u201d s\u00e4ger han i en intervju med Le Figaro<\/strong> (18 juni 2020). N\u00e4r man g\u00e5r st\u00e4ller man sig de stora, grundl\u00e4ggande fr\u00e5gorna, s\u00e5som ett barn g\u00f6r. Det ligger n\u00e5got i det. Pr\u00f6va p\u00e5 det om du inte redan upplevt det.<\/p>\n\n\n\n

Men l\u00e5t oss g\u00e5 (sic) vidare. Det tredje tipset handlar ocks\u00e5 om det metafysiska. Nyligen har professorn i teoretisk fysisk (och flerfaldige medverkande i Forskningsn\u00e4tet ska h\u00e4r tillfogas) Ulf Danielsson<\/strong>, hemmah\u00f6rande p\u00e5 Uppsala universitet, gett ut en liten skrift som i h\u00f6g grad handlar om de stora fr\u00e5gorna och m\u00e4nniskans relation till v\u00e4rlden. Boken heter just V\u00e4rlden sj\u00e4lv<\/em> (Fri Tanke, 2020, ca 150 sidor, kan k\u00f6pas som e-bok \u2013 jag rekommenderar Google Play B\u00f6cker hellre \u00e4n Bokon vars nya app \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00e4rdigutvecklad).<\/p>\n\n\n\n

Det startar dj\u00e4rvt nog med ett citat av Edmund Husserl<\/strong>, den moderna fenomenologins portalfigur. Fenomenologins fokus \u00e4r v\u00e5r upplevelse av v\u00e4rlden (gamle Kant<\/strong> kallade det \u201dDas Ding f\u00fcr uns\u201d till skillnad fr\u00e5n det aldrig direkt \u00e5tkomliga \u201dDas Ding an sich\u201d, dvs verkligheten sj\u00e4lv). Fenomenologin \u00e4r en huvudk\u00e4lla till den filosofi som s k postmoderna filosofer av Michel Foucaults<\/strong> slag byggt vidare p\u00e5 men in absurdum. De har inte n\u00f6jt sig med att konstatera det fullt rimliga att v\u00e5ra metoder att s\u00f6ka kunskap och att snickra ihop beskrivningar av verkligheten p\u00e5verkas av v\u00e5r kulturella milj\u00f6, utan de har lite grovt uttryckt satt likhetstecken mellan v\u00e4rlden och v\u00e5ra beskrivningar av den \u2013 v\u00e4lden \u00e4r v\u00e5r beskrivning. N\u00e5got som har till logisk konsekvens att v\u00e4rlden (dvs materien i bergen, skogarna och sj\u00f6arna) skulle ha varit annorlunda beskaffad fysikaliskt p\u00e5, s\u00e4g, Thales fr\u00e5n Miletos<\/strong> tid, n\u00e4r filosoferna t\u00e4nkte sig att all materia bestod av vatten \u2013 annorlunda \u00e4n i b\u00f6rjan av 1900-talet n\u00e4r Niels Bohr<\/strong> presenterade sin atommodell. Inget tyder p\u00e5 det. Det \u00e4r bara v\u00e5r kunskap och v\u00e5ra beskrivningsformer som utvecklats. Kartan \u00e4r inte verkligheten. Modellen kan inte blandas ihop med det den avbildar. Danielsson understryker detta med kraft. Hans huvudtes \u00e4r dessutom att \u201dallt \u00e4r fysik<\/em> och att det inte finns n\u00e5gon verklighet utanf\u00f6r materien\u201d (f\u00f6rfattarens egen kursivering). Det inneb\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att \u00e4ven medvetandet, detta hala fenomen, \u00e4r fysik. <\/p>\n\n\n\n

Ulf Danielsson kan allts\u00e5 \u00e5s\u00e4ttas etiketten \u201dmaterialist\u201d, kanske t o m superdito. Mycket av det han s\u00e4ger m\u00e5ste f\u00e5 den som t\u00e4nker sig existensen av en \u201dandlig\u201d verklighet att dra efter andan (i mycket fysisk bem\u00e4rkelse, allts\u00e5). Men han avf\u00e4rdar ocks\u00e5 andra extrema id\u00e9er som att v\u00e4rlden i n\u00e5gon mening inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n matematik, en tanke som framf\u00f6rts sedan n\u00e5gra \u00e5r av t ex Danielssons v\u00e4n och tr\u00e4tobroder Max Tegmark<\/strong>. Lika kategoriskt avvisande \u00e4r han till den s k transhumanismen, visionen att en individ skulle kunna f\u00e5 evigt liv genom att l\u00e4sas av, warts and all, ungef\u00e4r som man l\u00e4ser en streckkod \u2013 informationen lagras sedan en tid p\u00e5 en h\u00e5rddisk och den avl\u00e4sta personen kan \u00e5teruppst\u00e5 vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle genom att l\u00e4sas tillbaka in p\u00e5 ett l\u00e4mpligt medium. Han \u00e4r ocks\u00e5 helt kallsinnig inf\u00f6r teorier om att hela v\u00e4rlden skulle vara ett slags datasimulering. <\/p>\n\n\n\n

Att l\u00e4sa Danielsson \u00e4r att kryssa n\u00e4ra riskfyllda postmoderna vatten men elegant lyckas stagv\u00e4nda en h\u00e5rsm\u00e5n fr\u00e5n varje grynna. Och om metaforen f\u00e5r fullf\u00f6ljas: Detta \u00e4r en av de mest njutningsfulla seglatser man kan t\u00e4nka sig. Till skillnad fr\u00e5n de ofta blodfattiga, ordsvallande och abstrakta postmodernisterna h\u00e5ller sig Danielssons koncisa och eleganta text p\u00e5 jorden. Han refererar genomg\u00e5ende till s\u00e5dant som var och en av oss kan k\u00e4nna igen och f\u00f6rst\u00e5. Han befinner sig verkligen i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n

Det sista tipset r\u00f6r sig inom ett vetenskapsomr\u00e5de som VIS\noch Forskningsn\u00e4tet hittills kanske \u00e4gnat alltf\u00f6r liten uppm\u00e4rksamhet, n\u00e4mligen\njuridiken. Den som vill stifta en f\u00f6rsta bekantskap med den del av\nr\u00e4ttsvetenskapen som handlar om brott, \u00e5tal och r\u00e4tteg\u00e5ngar rekommenderas att lyssna\nav Palmemordet<\/em>, en alldeles f\u00e4rsk poddserie i sju delar fr\u00e5n juridiska\nfakulteten vid Lunds universitet (hitta den t ex p\u00e5 Acast, webbadress https:\/\/play.acast.com\/s\/oppet-fall<\/a>).\nProfessorn i allm\u00e4n r\u00e4ttsl\u00e4ra, Christian Dahlman<\/strong>, och den erfarne brottm\u00e5lsadvokaten\nPer E Samuelson<\/strong> har s\u00e5llat igenom polisf\u00f6rh\u00f6r, r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokoll,\nprivatspanarhypoteser och floder av artiklar och b\u00f6cker i \u00e4mnet. Formen \u00e4r ett\nslags kombinerat f\u00f6redrag och samtal d\u00e4r de b\u00e5da juristerna v\u00e4nder och vrider\np\u00e5 vittnesm\u00e5l och slutsatser. Det \u00e4r l\u00e5ngt (\u00f6ver \u00e5tta timmar), det \u00e4r ganska\nomst\u00e4ndligt och detaljrikt men det \u00e4r i huvudsak en befriande upplevelse att ta\ndel av deras oftast glasklara, och inte s\u00e4llan obarmh\u00e4rtiga, kommentarer och\nanalyser. S\u00e5 tiden g\u00e5r fort. <\/p>\n\n\n\n

Under lyssnandet f\u00f6rdjupas ens f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r s\u00e5dant som domstolspraxis, bevisv\u00e4rdering och vittnespsykologi. Advokaten Samuelson avsl\u00f6jar flera exempel p\u00e5 gefundenes fressen f\u00f6r en f\u00f6rsvarare. Inte minst visas hur l\u00e4tt det kan g\u00e5 att spoliera en brottsutredning genom ganska enkla felgrepp \u2013 i detta fall var kanske publiceringen av den k\u00e4nda fantombilden p\u00e5 m\u00f6rdaren det mest flagranta. Efter det kunde polis eller domstolar inte l\u00e4ngre f\u00f6ruts\u00e4tta att n\u00e5gon skulle kunna l\u00e4mna ett eget, op\u00e5verkat signalement p\u00e5 m\u00f6rdaren. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 hoppa g\u00e4rna \u00f6ver n\u00e5gon av de d\u00e4r deckarna du staplat upp p\u00e5 nattduksbordet, ta p\u00e5 lurarna och lyssna till hur en forskare och en praktiker tillsammans tar greppet p\u00e5 ett komplicerat brottsfall till synes utan slut. F\u00e5r du blodad tand s\u00e5 \u00e4r det bara att botanisera bland de m\u00e5nga andra titlarna i juridiska fakultetens serie \u00d6ppet fall<\/em>, d\u00e4r finns poddar om t ex  kulturprofilen, Quickfallet och mordanklagelserna mot Carl Jonas Love Almqvist. Verkligheten har ibland vissa f\u00f6rtj\u00e4nster framf\u00f6r dikten.<\/p>\n\n\n\n

Om du inte kommer p\u00e5 n\u00e5got att l\u00e4sa eller lyssna p\u00e5 under lovet \u2013 skyll inte p\u00e5 mig! Sommarh\u00e4lsningar,<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

28 juni 2020. Dags f\u00f6r VIS och Forskningsn\u00e4tets traditionella l\u00e4stips nu n\u00e4r sommaren \u00e4r kommen. Att \u00e4gna sig \u00e5t l\u00e4sning \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett f\u00f6rsynt och civiliserat s\u00e4tt att h\u00e5lla avst\u00e5nd och \u00e4ven ett par av tipsen \u00e4r som allting annat just nu en smula coronaanstrukna. F\u00f6rutom att de alla f\u00f6rst\u00e5s har med vetenskap att g\u00f6ra. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[40,41,42,37,43,38,39],"class_list":{"0":"post-1920","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-vis_tipsar","7":"tag-fotvandring","8":"tag-fysik","9":"tag-juridik","10":"tag-lasning","11":"tag-palmemordet","12":"tag-poddar","13":"tag-risk","14":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1920"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1920\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2580,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1920\/revisions\/2580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}