{"id":2091,"date":"2021-03-26T14:27:30","date_gmt":"2021-03-26T13:27:30","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2091"},"modified":"2022-02-15T19:08:06","modified_gmt":"2022-02-15T18:08:06","slug":"malmobibliotekarier-rapporterar-fran-forskningscirkel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2021\/03\/26\/malmobibliotekarier-rapporterar-fran-forskningscirkel\/","title":{"rendered":"Malm\u00f6bibliotekarier rapporterar fr\u00e5n forskningscirkel"},"content":{"rendered":"\n

 26 mars 2021.<\/em> Skolbiblioteket \u00e4r en synnerligen potent men l\u00e5ngt ifr\u00e5n utnyttjad resurs menar bibliotekarier i en nyligen genomf\u00f6rd forskningscirkel.<\/p>\n\n\n\n

Rapport. <\/em>\u201dWikipedia \u00e4r bra och finns p\u00e5 Google. Det \u00e4r bra eftersom det st\u00e5r om allt p\u00e5 mitt spr\u00e5k.\u201d I ett n\u00f6tskal beskriver detta en nyanl\u00e4nd elevs f\u00f6rh\u00e5llande till att s\u00f6ka information p\u00e5 internet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Citatet finns i en uppsats av skolbibliotekarien Maria Gellert<\/strong> p\u00e5 Norra Sorgenfri gymnasium<\/strong> i Malm\u00f6 och den ing\u00e5r i en nyutkommen antologi p\u00e5 temat samverkan skolbibliotekarier\u2013gymnasiel\u00e4rare. F\u00f6rfattarna \u00e4r alla skolbibliotekarier i Malm\u00f6 och de har deltagit i en forskningscirkel som VIS ordnat p\u00e5 uppdrag av Malm\u00f6 stad<\/strong>. Cirkeln har kretsat kring informationss\u00f6kning, gymnasiearbetet, spr\u00e5k och l\u00e4sande men ocks\u00e5 skolledningens inst\u00e4llning till biblioteket.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Antologin som heter Skolbiblioteksglas\u00f6gon p\u00e5! En forskningscirkel f\u00f6r samverkan mellan skolbibliotekarier och gymnasiel\u00e4rare<\/a> <\/em>(VIS skriftserie nr 11, Malm\u00f6 2021) ligger i h\u00f6gsta grad i tiden. Den senaste skollagen (2010) stadgade att alla elever ska ha tillg\u00e5ng till bibliotek, vilket som bekant en del skolhuvudm\u00e4n f\u00f6rs\u00f6kt slingra sig undan eller i varje fall spela ner till ett minimum. Debattens v\u00e5gor kring detta och kring skolbibliotekens roll och st\u00e4llning har tidvis g\u00e5tt h\u00f6ga de senaste \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Under samma period har flera r\u00f6ster h\u00f6jts ang\u00e5ende brister i elevernas l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga. Det har ocks\u00e5 g\u00e5tt upp f\u00f6r alltfler l\u00e4rare och rektorer att skolbiblioteket och skolbibliotekarierna kan spela en viktig roll i en alltmer digitaliserad skola och hj\u00e4lpa till att rusta eleverna inom det kunskaps- och f\u00e4rdighetsomr\u00e5de som f\u00f6rkortas MIK \u2013 medie- och informationskunnighet.<\/p>\n\n\n\n

Till det ska l\u00e4ggas att tillstr\u00f6mningen av elever i kategorin som numera kallas \u201dnyanl\u00e4nda\u201d har haft en ny puckel pga av oron i v\u00e4rlden under 10-talet \u2013 allts\u00e5 elever som kommer fr\u00e5n kulturer, utbildningssystem och internetmilj\u00f6er som oftast skiljer sig v\u00e4sentligt fr\u00e5n Sveriges. De h\u00e4r eleverna har ofta \u00e4ven avsev\u00e4rda problem med spr\u00e5ket, i varje fall den f\u00f6rsta tiden h\u00e4r i landet. Det st\u00e5r alltmer klart att skolbiblioteken kan g\u00f6ra en stor insats h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Allts\u00e5 var det logiskt n\u00e4r regeringen 2018 p\u00e5pekade att skolbiblioteken ska tas tillvara f\u00f6r att st\u00e4rka elevernas spr\u00e5kliga f\u00f6rm\u00e5ga och digitala kompetens.<\/p>\n\n\n\n

– Man kan s\u00e4ga att situationen var upplagd f\u00f6r en forskningscirkel, det fanns flera intressanta fr\u00e5gor att studera n\u00e4rmare och att diskutera, s\u00e4ger Maria Br\u00e4nnstr\u00f6m<\/strong>, VIS verksamhetsledare som i egenskap av forskare (svenska med didaktisk inriktning) engagerat sig som handledare i bibliotekariecirkeln. Och det \u00e4r vad deltagarna i forskningscirkeln har gjort. Vi presenterar resultatet i en publikation fritt tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla f\u00f6r att vi vill dela med oss av problemst\u00e4llningar, metodiska grepp och iakttagelser. Jag tror m\u00e5nga skolbibliotekarier liksom m\u00e5nga l\u00e4rare och skolledare har stort intresse av de fr\u00e5gor vi tar upp.<\/p>\n\n\n\n

Maria Gellerts studie som n\u00e4mndes inledningsvis handlar allts\u00e5 om hur samverkan mellan bibliotekarie och l\u00e4rare kan utveckla unga nyanl\u00e4ndas MIK-l\u00e4rande. K\u00e4llkritik \u00e4r ett fokus i studien. Inte ov\u00e4ntat utvecklar de deltagande eleverna f\u00f6rm\u00e5gan att s\u00f6ka digitalt i takt med att de f\u00e5r b\u00e4ttre \u00e4mneskunskaper och en mer utvecklad begreppsapparat. Men med den k\u00e4llkritiska f\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r det annorlunda, den f\u00f6ljer inte samma utvecklingskurva. Medan eleverna med hj\u00e4lp av Wikipedias \u00f6vers\u00e4ttningsfunktioner \u2013 som m\u00e5nga av dem s\u00e4tter stort v\u00e4rde p\u00e5 \u2013 via sitt modersm\u00e5l klarar att s\u00f6ka och tillgodog\u00f6ra sig information om ganska komplexa f\u00f6reteelser i det svenska samh\u00e4llet s\u00e5 \u00e4r sv\u00e5righeterna att f\u00f6rst\u00e5 po\u00e4ngen med k\u00e4llkritik betydligt st\u00f6rre f\u00f6r m\u00e5nga av dem. H\u00e4r beh\u00f6vs mycket mer arbete och tr\u00e4ning, understryker Maria Gellert. Och om det sker i en milj\u00f6 av v\u00e4lplanerad samverkan mellan skolbibliotekarierna och l\u00e4rarna, desto b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vriga antologif\u00f6rfattare\/cirkeldeltagare och \u00e4mnen \u00e4r Maria Lindroth. <\/strong>bibliotekarie p\u00e5 Mellanhedsskolan (rektorers uppfattning om skolbibliotekens verksamhet), Berit Wijk Tegenrot, <\/strong> skolbibliotekarie p\u00e5 S:t Petri skola (l\u00e4rares upp\u00adfattning om bibliotekariens roll i samband med elevernas gymnasiearbete), Lisa Pedersen, <\/strong>bibliotekarie p\u00e5 S:t Petri skola (elevers uppfattning om skolbibliotekariens arbete, bl a i samband med gymnasiearbetet) och Therese Samuelsson, <\/strong>bibliotekarie och gymna\u00adsiel\u00e4rare i svenska p\u00e5 Malm\u00f6 Idrottsgymnasium (gymnasieelevers digitala l\u00e4svanor samt hur skolbibliotekarien kan samverka med l\u00e4rare f\u00f6r att utveckla elevers digitala l\u00e4sande).<\/p>\n\n\n\n

En forskningscirkel best\u00e5r av en mindre grupp, t ex l\u00e4rare i ett visst \u00e4mne eller medlemmar i ett arbetslag, som under l\u00e4ngre tid, oftast mer \u00e4n ett l\u00e4s\u00e5r, tillsammans studerar ett tema under ledning av en forskare. F\u00f6rutom litteraturstudier och diskussioner ing\u00e5r att varje deltagare g\u00f6r en egen studie, som dokumenteras i en uppsats, diskuteras i seminarieform i cirkeln och vanligtvis \u00e4ven publiceras i en slutrapport f\u00f6r att kolleger ska kunna ta del av resultaten. Forskningscirklar \u00e4r en uppskattad form av kollegialt l\u00e4rande och ett kraftfullt verktyg f\u00f6r skolutveckling. VIS har under \u00e5rens lopp planerat och genomf\u00f6rt m\u00e5nga forskningscirklar i olika \u00e4mnen p\u00e5 uppdrag av skolor eller skolhuvudm\u00e4n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

 26 mars 2021. Skolbiblioteket \u00e4r en synnerligen potent men l\u00e5ngt ifr\u00e5n utnyttjad resurs menar bibliotekarier i en nyligen genomf\u00f6rd forskningscirkel. Rapport. \u201dWikipedia \u00e4r bra och finns p\u00e5 Google. Det \u00e4r bra eftersom det st\u00e5r om allt p\u00e5 mitt spr\u00e5k.\u201d I ett n\u00f6tskal beskriver detta en nyanl\u00e4nd elevs f\u00f6rh\u00e5llande till att s\u00f6ka information p\u00e5 internet. Citatet […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[52,54,53,51],"class_list":{"0":"post-2091","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"tag-forskningscirklar","8":"tag-kallkritik","9":"tag-nyanlanda","10":"tag-skolbibliotek","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2091","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2091"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2091\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2581,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2091\/revisions\/2581"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2091"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2091"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}