{"id":2101,"date":"2021-04-15T18:01:36","date_gmt":"2021-04-15T16:01:36","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2101"},"modified":"2022-02-15T19:07:26","modified_gmt":"2022-02-15T18:07:26","slug":"forskningskommunikation-varfor-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/forskningskommunikation-varfor-det\/","title":{"rendered":"Forskningskommunikation – varf\u00f6r det?"},"content":{"rendered":"\n

15 april 2021. <\/em>Syften och motiv som kan ligga bakom forskningskommunikation var en huvudpunkt p\u00e5 \u00e5rets stora Forum F\u00f6r Forskningskommunikation.<\/p>\n\n\n\n

Rapport. Kommentar.<\/em> Ig\u00e5r genomf\u00f6rdes \u00e5rets FFF-konferens, Forum f\u00f6r forskningskommunikation, en del av den p\u00e5g\u00e5ende vetenskapsfestivalen i G\u00f6teborg. Givetvis digitalt. Den v\u00e4lmodererade och tekniskt i huvudsak v\u00e4l genomf\u00f6rda konferensen bj\u00f6d p\u00e5 intressanta \u00e4mnen och inte minst internationella utblickar. Som man kan v\u00e4nta sv\u00e4vade kopplingarna mellan pandemin, vetenskapen och forskningskommunikationen \u00f6ver sessionerna. 800 deltagare hade anm\u00e4lt sig, vilket uppgavs vara rekord. Sannolikt en positiv digitaleffekt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

FFF har en stark pr\u00e4gel av att vara avs\u00e4ndarnas konferens. H\u00e4r spelar akt\u00f6rer som Vetenskapsr\u00e5det och l\u00e4ros\u00e4tenas kommunikationschefer huvudrollerna. Arrang\u00f6rernas enk\u00e4t till \u00e5rets deltagare visar att yrket \u201dkommunikat\u00f6r\u201d \u00e4r bed\u00f6vande dominant. Forskningskommunikation har blivit h\u00e5rdvaluta i den akademiska marknadsf\u00f6ringen, m\u00f6jligen p\u00e5 bekostnad av andra syften av mer ideellt folkbildande karakt\u00e4r. Detta f\u00f6rh\u00e5llande noterades ocks\u00e5 under FFF med \u00e5tminstone ett st\u00e4nk av v\u00e4lg\u00f6rande sj\u00e4lvinsikt fr\u00e5n n\u00e5gra h\u00e5ll. H\u00e4r har FFF m\u00f6jligen en fr\u00e5ga att jobba vidare med (detta sagt med reservationen att jag inte g\u00e5tt tillbaka och granskat balansen i tidigare konferenser).<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r avgjort intressant att mer f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st granska och v\u00e4ga forskningskommunikationens olika syften och bevekelsegrunder. Det skedde bl a i vetenskapsvetaren Dick Kasperowskis<\/strong> (G\u00f6teborgs universitet) utm\u00e4rkta och tydliga inledningsf\u00f6redrag, en historisk expos\u00e9 p\u00e5 temat \u201dd\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs forskningskommunikation\u201d. Kasperowski har bl a forskat om den akademiska \u201dtredje uppgiften\u201d. Han lyfte bland mycket annat fram aktualiteten i de sekelgamla uttalanden om popul\u00e4rvetenskapens betydelse som gjordes av s\u00e5dana f\u00f6rra sekelskiftets ledande akademiker som spr\u00e5kprofessorerna Adolf Noreen<\/strong> och J A Lundell<\/strong> \u2013 b\u00e5da pekade p\u00e5 vikten av att medborgarna begriper hur forskare t\u00e4nker och arbetar. Deras s\u00e4tt att, som Kasperowski framh\u00f6ll, framst\u00e4lla vetenskapen som en kraft med ett eget liv vid sidan om den politiska sf\u00e4ren \u2013 vilket ju i sig \u00e4r ett slags politisk st\u00e5ndpunkt \u2013hade sina randiga och rutiga sk\u00e4l och i synnerhet g\u00e4llde det en annan professor i samma krets som ocks\u00e5 n\u00e4mndes, historikern Harald Hj\u00e4rne<\/strong>, som \u00e4ven var en ledande liberal politiker.<\/p>\n\n\n\n

I anslutning till Kasperowskis f\u00f6redrag kan man till\u00e4gga att de tre n\u00e4mnda professorerna \u00e4r tydliga utl\u00f6pare av den starka, brittiskt inspirerade folkbildningsstr\u00f6m som drog igenom det svenska samh\u00e4llet hand i hand med demokratins och den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4ttens framv\u00e4xt. En vanlig paroll, kanske vanligare ju l\u00e4ngre man r\u00f6rde sig i riktning mot den politiska h\u00f6gern, var \u201deducate our masters\u201d: de breda folklager som skulle f\u00e5 f\u00f6rtroendet att v\u00e4lja politiska representanter och d\u00e4rmed best\u00e4mma om landets ledarskap m\u00e5ste naturligtvis ha en viss bildning och i det ingick \u00e4ven att begripa vad vetenskap \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Den stora brittiska f\u00f6rebilden hade sett dagens ljus n\u00e4rap\u00e5 hundra \u00e5r tidigare: SDUK, The Society for the Diffusion of Useful Knowledge<\/strong>, skapat av whigpolitikern Lord Henry Brougham<\/strong> (uttalas snarlikt det engelska ordet f\u00f6r \u201dkvast\u201d). Inte bara professorer utan \u00e4ven studenter engagerade sig kraftfullt, t ex i Uppsala genom den frisinnade f\u00f6reningen Verdandi (den med sm\u00e5skrifterna, inte nykterhetslogen) och den konservativa Heimdal. Det g\u00e5r f\u00f6r \u00f6vrigt en rak linje vidare till det som idag heter Folkuniversitetet<\/strong> och startade som studentinitiativ p\u00e5 1930- och 40-talen. Noreen och Hj\u00e4rne var dessutom ledam\u00f6ter av Svenska Akademien, vilket antyder att det \u00e4ven i den sammanslutningen finns en stark tradition av v\u00e4rnande om popul\u00e4rvetenskap.<\/p>\n\n\n\n

En annan fundamental fr\u00e5ga i forskningskommunikationen, snarast en metodfr\u00e5ga, har att g\u00f6ra med vetenskapens inbyggda os\u00e4kerhetsproblematik. Forskare kan s\u00e4llan uttala sig tv\u00e4rs\u00e4kert, vad de s\u00e4ger g\u00e4ller ofta under specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar som \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rbise \u2013 och det som var n\u00e4stan sant f\u00f6rra \u00e5ret kan var helt fel i \u00e5r. Inte minst pandemi\u00e5rets vetenskapliga rapportering i medierna och \u00e5beropandet av vetenskap fr\u00e5n myndigheter och politiker har varit en enast\u00e5ende tydlig illustration h\u00e4r (pandemikommunikationen hade f\u00f6r \u00f6vrigt sitt eget FFF-pass). Det togs upp b\u00e5de av Kasperowski och senare p\u00e5 dagen av James Pamment<\/strong> (institutionen f\u00f6r strategisk kommunikation, Lunds universitet). B\u00e5da forskar i detta centrala \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n

Men l\u00e5t oss \u00e5terv\u00e4nda till fr\u00e5gan om syfte och motiv bakom forskningskommunikation. De var som vi sett ganska tydliga och enkla f\u00f6r drygt hundra \u00e5r sedan. Hur skulle en analys se ut idag? Inte ov\u00e4ntat framtr\u00e4der en hel palett av bevekelsegrunder, n\u00e5got som visades i ett annat FFF-f\u00f6redrag av Sarah Davies<\/strong>, professor vid Universit\u00e4t Wien och knuten till det EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet QUEST<\/strong> (Quality and Effectiveness in Science and Technology communication, koordinerat av Venice International University i Venedig). Davies forskning handlar, skulle man kunna s\u00e4ga, om hur samh\u00e4llet och forskningen \u00e4r sammantvinnade och \u00f6msesidigt p\u00e5verkar varandra. Hon ser \u00e5tminstone sex olika \u00e4ndam\u00e5l med, eller motiveringar f\u00f6r, forskningskommunikation \u2013 i min lite fria tolkning f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

  1. Forskningen och forskarna lever p\u00e5 stora ekonomiska resurser tillskjutna av inte minst skattebetalarna. Forskningskommunikation \u00e4r ett s\u00e4tt att betala tillbaka, att ge ett kvitto p\u00e5 att pengarna anv\u00e4nds meningsfullt.<\/li>
  2. Forskningskommunikation bidrar genom sitt sakliga inneh\u00e5ll till att st\u00e4rka demokratin (f\u00f6r \u00f6vrigt ett mantra som \u00e5terkom p\u00e5 FFF \u2013 i likhet med m\u00e5nga andra sammanhang).<\/li>
  3. Forskningskommunikation beh\u00f6vs d\u00e4rf\u00f6r att vetenskaplig forskning \u00e4r en v\u00e4sentlig del av det som definierar m\u00e4nsklig kultur.<\/li>
  4. Det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att forskning och dess resultat \u00e4r till nytta f\u00f6r medborgare och beslutsfattare. Det kan till stor del ske tack vare forskningskommunikation.<\/li>
  5. Forskningskommunikation \u00e4r ett medel f\u00f6r att bygga olika akademiska institutioners varum\u00e4rke (ett motiv som Davies f\u00f6r egen del inte verkade s\u00e4rskilt f\u00f6rtjust i men som man kanske ska undvika att se ner p\u00e5 \u2013 det finns ju h\u00f6gst legitima sk\u00e4l att dra till sig duktiga studenter och skickliga forskare \u2013 och pengar att betala dem med).<\/li>
  6. Forskningen \u00e4r en oundg\u00e4nglig del av samh\u00e4llet och dess \u2013 ekonomiska \u2013 utveckling och d\u00e5 beh\u00f6vs m\u00e5nga och v\u00e4lutbildade forskare. Forskningskommunikation bidrar till det.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

    Davies framh\u00f6ll att det f\u00f6rst\u00e5s kan finnas fler motiv v\u00e4rda att specificera f\u00f6r sig. Men hennes punkter \u00e4r i alla fall en klarg\u00f6rande och bra utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r fortsatt diskussion och analys.<\/p>\n\n\n\n

    Och sj\u00e4lvrannsakan, b\u00f6r man till\u00e4gga. Vilket slags forskningskommunikation h\u00e5ller just vi p\u00e5 med \u2013 p\u00e5 v\u00e5r institution, i v\u00e5r dagstidning eller TV\/radio-kanal, i v\u00e5rt studief\u00f6rbund osv? Och vilken vill vi h\u00e5lla p\u00e5 med? En bra fr\u00e5ga inte minst f\u00f6r VIS (och dess medlemmar) vars hela raison d\u2019\u00eatre \u00e4r att sprida forskningsbaserad kunskap som leder till b\u00e4ttre undervisningsmetoder och b\u00e4ttre ledarskap och d\u00e4rmed h\u00f6jer kvaliteten p\u00e5 den svenska skolan. Det \u00e4r det som \u00e4r VIS bidrag till \u201dskolutveckling\u201d.<\/p>\n\n\n\n

    Slutligen, och aprop\u00e5 det senast n\u00e4mnda: Ord som \u201dskola\u201d eller \u201dskolan\u201d var mycket l\u00e5gfrekventa p\u00e5 de FFF-sessioner jag lyssnade av. Ja, faktum \u00e4r att jag inte h\u00f6rde dem en enda g\u00e5ng. (I sanningens namn ska s\u00e4gas att skolan skymtade i n\u00e5gra av de sm\u00e5 filmer som l\u00e4mnats in till en t\u00e4vling om b\u00e4sta forskningskommunikation med mottot \u201ddela med dig\u201d \u2013 den vanns f\u00f6r \u00f6vrigt av bidraget \u201dMagnotion \u2013 Orientation by Magnetism\u201d om en nattfj\u00e4rilsarts f\u00f6rm\u00e5ga att navigera). I vilket fall som helst \u00e4r det en omst\u00e4ndighet som ytterligare bef\u00e4ster min tro p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten av ett VIS \u2013 k\u00e4mpande f\u00f6r att st\u00e4rka vetenskapliga perspektiv i skolans v\u00e4rld, bland s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rare, rektorer och huvudm\u00e4n som elever.<\/p>\n\n\n\n

    FFF 2021 finns tillg\u00e4nglig i inspelad form – h\u00e4r hittar du hela listan<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

    Olle Alexandersson<\/em>
    Denna artikel har till viss del karakt\u00e4ren av kommentar. Det som uppfattas som \u00e5sikter eller v\u00e4rderingar ska ses som f\u00f6rfattarens personliga uppfattningar och inte som uttryck f\u00f6r VIS officiella st\u00e5ndpunkt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    15 april 2021. Syften och motiv som kan ligga bakom forskningskommunikation var en huvudpunkt p\u00e5 \u00e5rets stora Forum F\u00f6r Forskningskommunikation. Rapport. Kommentar. Ig\u00e5r genomf\u00f6rdes \u00e5rets FFF-konferens, Forum f\u00f6r forskningskommunikation, en del av den p\u00e5g\u00e5ende vetenskapsfestivalen i G\u00f6teborg. Givetvis digitalt. Den v\u00e4lmodererade och tekniskt i huvudsak v\u00e4l genomf\u00f6rda konferensen bj\u00f6d p\u00e5 intressanta \u00e4mnen och inte minst […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[55],"class_list":{"0":"post-2101","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"tag-forskningskommunikation","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2101","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2101"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2101\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2194,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2101\/revisions\/2194"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2101"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2101"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2101"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}