{"id":2131,"date":"2021-05-02T12:33:55","date_gmt":"2021-05-02T10:33:55","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2131"},"modified":"2022-02-15T18:59:11","modified_gmt":"2022-02-15T17:59:11","slug":"storm-over-pisa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2021\/05\/02\/storm-over-pisa\/","title":{"rendered":"Storm \u00f6ver PISA"},"content":{"rendered":"\n

30 april 2021.<\/em> F\u00f6rmenta manipulationer av det svenska resultatet har v\u00e4ckt ont blod. Men kanske dags att sl\u00e4ppa PISA-\u00e5ngesten? .<\/span><\/p>\n\n\n\n

Kommentar.<\/em> Riksrevisionen har i en rapport skarpt kritiserat att en alltf\u00f6r stor andel av elevpopulationen uteslutits eller fallit bort i den svenska varianten av 2018 \u00e5rs PISA-unders\u00f6kning, dessutom p\u00e5 tvivelaktiga grunder. Det kan ha lett till att Sverige hamnat fel i rangordningen.\u2026<\/span><\/em><\/strong>\u2026<\/span><\/em><\/p>\n\n\n\n

I en kommentar h\u00e4r p\u00e5 hemsidan (3 december 2019) uppm\u00e4rksammades dessa inslag i den svenska m\u00e4tmetoden redan strax efter att resultatet presenterats. Kommentaren ifr\u00e5gasatte ocks\u00e5 om internationella j\u00e4mf\u00f6relser av detta slag verkligen \u00e4r den viktigaste formen av bed\u00f6mning av den svenska skolan, bl a av den anledningen att s\u00e5dana unders\u00f6kningar med n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste j\u00e4mf\u00f6ra \u00e4pplen och p\u00e4ron vilket \u00e4ven PISA-huvudmannen OECD:s ansvariga verkar helt klara \u00f6ver. Och vad kan resultaten d\u00e5 anv\u00e4ndas till utom som slagtr\u00e4 p\u00e5 den inhemska politiska arenan (h\u00e4r plockas ju g\u00e4rna n\u00e4rmsta till hands befintliga p\u00e5k upp) eller, motsatt, som ytterligare ett luftigt inslag i nationellt varum\u00e4rkesbyggande? Man kan ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig om inte utbildning \u00e4r ett av de f\u00e5 samh\u00e4lleliga system d\u00e4r vissa f\u00f6rdelar kan dras av att det existerar geografiskt, kulturellt och politiskt organiserade enheter, s k nationer. I kommentaren st\u00e4lldes d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gan om det inte vore l\u00e5ngt mer intressant att m\u00e4ta skolans framg\u00e5ng och utveckling i relation till de nationella m\u00e5l som st\u00e4lls upp f\u00f6r det grundl\u00e4ggande utbildningssystemet. ( Vilka \u00e4r de<\/em>, nu igen?)<\/p>\n\n\n\n

Med andra ord: G\u00e4rna internationell benchmarking men f\u00f6rst tydliga m\u00e5l f\u00f6r den svenska skolan samt regelbundna m\u00e4tningar av m\u00e5luppfyllelsen \u2013 helst utf\u00f6rda av oberoende paneler sammansatta av i f\u00f6rsta hand experter fr\u00e5n andra l\u00e4nder (fr\u00e4mst d\u00e5 forskare fr\u00e5n olika discipliner).<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 det skolans ansvariga, fr\u00e5n ministrar och generaldirekt\u00f6rer till rektorer och kommunala n\u00e4mndordf\u00f6rande i framtiden ska inv\u00e4nta med orons kallsvett sipprande efter ryggraden skulle i s\u00e5 fall inte vara PISA utan, f\u00f6rslagsvis, SNUB, Sveriges Nationella UtbildningsBarometer (eller kanske ”Bed\u00f6mning”?). Jag bjuder p\u00e5 de m\u00f6jliga ordvitsarna i ledarstick och kammare \u2013 SNUBba, SNUBbla (tyv\u00e4rr kommer jag inte p\u00e5 n\u00e5gra med mer uppskattande f\u00e4rgning men de kanske finns). Om vi nu ska ha n\u00e5gra m\u00e4tningar alls \u2013 vissa tycker nog inte det men jag h\u00f6r inte till dem, hur ska man annars veta om man g\u00f6r r\u00e4tt eller fel?<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s g\u00e4rna kommentaren 2019 p\u00e5 nytt<\/a> \u2013 och kom med inv\u00e4ndningar och andra synpunkter (skriv i s\u00e5 fall till olle.alexandersson@visvis.se<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em>
Texten \u00e4r en kommentar. Det som kan uppfattas som \u00e5sikter st\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rfattaren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

30 april 2021. F\u00f6rmenta manipulationer av det svenska resultatet har v\u00e4ckt ont blod. Men kanske dags att sl\u00e4ppa PISA-\u00e5ngesten? . Kommentar. Riksrevisionen har i en rapport skarpt kritiserat att en alltf\u00f6r stor andel av elevpopulationen uteslutits eller fallit bort i den svenska varianten av 2018 \u00e5rs PISA-unders\u00f6kning, dessutom p\u00e5 tvivelaktiga grunder. Det kan ha lett […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[56,57],"class_list":{"0":"post-2131","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"tag-pisa","8":"tag-utvardering","9":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2131","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2131"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2193,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2131\/revisions\/2193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}