{"id":2186,"date":"2021-05-16T16:27:10","date_gmt":"2021-05-16T14:27:10","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2186"},"modified":"2021-06-09T12:16:41","modified_gmt":"2021-06-09T10:16:41","slug":"ta-en-funderare-pa-akademisk-frihet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2021\/05\/16\/ta-en-funderare-pa-akademisk-frihet\/","title":{"rendered":"Ta en funderare p\u00e5 ”akademisk frihet”!"},"content":{"rendered":"\n

15 maj 2021. <\/em>Nya inre mots\u00e4ttningar och kl\u00e5fingrighet fr\u00e5n politiker hotar den akademiska friheten menar sju skribenter i tidskriften Axess<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Kommentar. <\/em>Konflikt f\u00e5r s\u00e4gas vara en livsnerv i akademin. Id\u00e9er st\u00e4lls mot varandra, etablerade teorier ifr\u00e5gas\u00e4tts och f\u00f6rsvaras, f\u00e5 sanningar tycks sakna b\u00e4stf\u00f6redatum. Den ena forskaren retar med sina resultat och tankar gallfeber p\u00e5 den andra. Den som passerat genom ett universitet utan att l\u00e4ra sig leva med, och uppskatta, denna dynamik har missat n\u00e5got av de mest grundl\u00e4ggande i forskningens v\u00e4sen.<\/p>\n\n\n\n

Ett intressant fenomen i vetenskapens v\u00e4rld \u00e4r skolbildningarna. \u00c4ven om man med den kloke filosofen Bengt Kristensson Uggla<\/strong> inser att det vi idag kallar \u201dvetenskap\u201d egentligen inte har s\u00e5 mycket gemensamt med det som Aristoteles <\/strong>eller Francis Bacon<\/strong>, eller ens Newton<\/strong>, h\u00f6ll p\u00e5 med kan man notera att kunskapss\u00f6kandets historia \u00e4r ytterst rik p\u00e5 starkt profilerade grupperingar, ofta indragna i en strid p\u00e5 kniven med varandra. 1600-talets cartesianska strider, Bostr\u00f6msidealismen kontra Uppsalafilosofin, postmodernismens attacker p\u00e5 positivismen \u00e4r bara n\u00e5gra exempel. Fr\u00e5n senare \u00e5r kan vi erinra oss striden om orsakerna till de neuropsykiatriska bokstavssyndromen, vilken fr\u00e5n en vinkel kan ses som en kamp mellan naturvetenskapliga och samh\u00e4llsvetenskapliga skolbildningar.<\/p>\n\n\n\n

I de f\u00f6r tillf\u00e4llet p\u00e5g\u00e5ende kontroverserna hittar man nyckelbegrepp som genus, ras, intersektionalitet, postkolonialism, makt, kr\u00e4nkthet. Ett speciellt intressant inslag \u00e4r att en del akademiker \u2013 det verkar fr\u00e4mst vara studenter \u2013 tar illa vid sig av det som andra akademiker anser endast \u00e4r ofr\u00e5nkomliga delar av en of\u00f6rfalskad verklighetsbeskrivning, l\u00e5t vara att de kan inneh\u00e5lla ord som det inte l\u00e4ngre h\u00f6r till god ton att uttala till vardags, annat \u00e4n m\u00f6jligen i den eufemistiska formen \u201dx-ordet\u201d si eller s\u00e5. Uppm\u00e4rksammade kontroverser i s\u00e5dana fr\u00e5gor har blommat ut p\u00e5 sista tiden vid universiteten i Uppsala och Malm\u00f6. I medierna framst\u00e4lls de som t\u00e4mligen inflammerade.<\/p>\n\n\n\n

I USA och p\u00e5 senare tid \u00e4ven i Storbritannien \u2013 det har \u00e4ven skett p\u00e5 andra h\u00e5ll, t ex i Frankrike \u2013 har det ocks\u00e5 blivit ganska vanligt att personer med ifr\u00e5gasatta uppfattningar och kontroversiella teorier direkt fysiskt hindras fr\u00e5n att fullf\u00f6lja f\u00f6redrag och annan medverkan som akademin inbjudit dem till. Deplatforming<\/em> och cancelkultur<\/em> \u00e4r orden f\u00f6r detta.<\/p>\n\n\n\n

Den akademiska soppan kryddas d\u00e4rut\u00f6ver d\u00e5 och d\u00e5 \u00e4ven med Macchiariniaff\u00e4rer och diverse andra oegentligheter utf\u00f6rda i namn av vetenskap, vilket sannolikt bidrar till att f\u00f6rsvaga f\u00f6rtroendet f\u00f6r akademin.<\/p>\n\n\n\n

Ovanp\u00e5 p\u00e5 alla dessa inre mots\u00e4ttningar och hot mot forskningens frihet kan s\u00e5 l\u00e4ggas ett utomvetenskapligt lager. B\u00e5de den politiska sektorn \u2013 som st\u00e5r f\u00f6r merparten av akademins kostnader \u2013 och den ekonomiska liksom den breda allm\u00e4nheten har krav och synpunkter. Nyligen har en ny version av h\u00f6gskolelagen med nya skrivningar om p\u00e5bjuden v\u00e4rdegrund passerat Sveriges riksdag. Vissa menar att det \u00e4r en harml\u00f6s rutinfr\u00e5ga, bl a h\u00f6gskoleministern, medan andra ser det som en illavarslande kl\u00e5fingrighet fr\u00e5n politikens sida.<\/p>\n\n\n\n

Ja, ska de akademiska spelreglerna skapas p\u00e5 insidan eller l\u00e4ggas p\u00e5 utifr\u00e5n, eller komma till i ett samspel mellan akademi och omv\u00e4rldsintressen? Onekligen en intressant och viktig fr\u00e5ga. Om nu den akademiska friheten ska skyddas vilket de flesta verkar \u00f6verens om \u2013 vilken av dessa v\u00e4gar \u00e4r d\u00e5 mest h\u00e5llfast f\u00f6r framtiden?<\/p>\n\n\n\n

En bra start p\u00e5 t\u00e4nkandet kring detta kan vara att ta del av de bekymrade r\u00f6ster som kommer till tals i senaste numret av Axess<\/strong> (nr 3, april 2021) under paraplytemat \u201dl\u00e5gt i tak \u2013 ideologisk likriktning vid universiteten\u201d. \u201dIdeologi\u201d ska d\u00e4r tolkas i vid mening, det \u00e4r inte bara de klassiska politiska l\u00e4rorna eller politisk styrning i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet som avses utan ocks\u00e5 t ex vissa former av j\u00e4mst\u00e4lldhetsprogram som \u00e4r t\u00e4nkta att ge utslag i kursplaner och litteraturlistor \u2013 av kritiker sammanfattade med \u201dgenusdoktrinen\u201d. Inomakademiska skolbildningar uppfattade som doktrin\u00e4ra, typ de som brukar buntas ihop till postmodernism, skymtar ocks\u00e5 i bakgrunden.<\/p>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r inl\u00e4ggen \u00e4r en ess\u00e4 av den brittiske statsvetaren och professorn Matthew Goodwin<\/strong> som bl a pekar p\u00e5 den brittiska regeringens avsikt att vidta kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att sl\u00e5 vakt om den akademiska friheten.<\/p>\n\n\n\n

En av de sju Axesskribenterna, statsvetarprofessorn Sten Widmalm<\/strong>, Uppsala universitet, tror dock mer p\u00e5 initiativ fr\u00e5n akademins egen sida. I st\u00e4ller f\u00f6r att pudla n\u00e4r olika intressen trycker p\u00e5 m\u00e5ste universitetsledningar i gemen \u201dinse att deras fr\u00e4msta lojalitet b\u00f6r vara att f\u00f6rsvara vissa frihetliga principer som g\u00f6r universitetet till en unik plats f\u00f6r bildning och kunskapss\u00f6kande\u201d. Detta f\u00f6rsvar \u201dm\u00e5ste komma inifr\u00e5n\u201d, s\u00e4ger Widmalm. Den vetenskapliga friheten ska sitta i v\u00e4ggarna s\u00e5 att den h\u00e5lls intakt f\u00f6r alltid, inte bara n\u00e4r sn\u00e4lla och f\u00f6rst\u00e5ende politiska krafter har makten. Friheten \u201dm\u00e5ste f\u00f6rsvaras principiellt<\/em>\u201d s\u00e4ger Widmalm och uttrycker sympati f\u00f6r Axess chefredakt\u00f6r, PJ Anders Linder<\/strong>, som f\u00f6reslagit att svenska universitet antar \u201dThe Chicago Statement<\/em>\u201d (\u00e4ven kallat \u201dThe Chicago Principles<\/em>\u201d, en deklaration fr\u00e5n 2014 av University of Chicago<\/strong> om friheten att yttra sig vid universiteten (ett stort antal universitet och colleges i fr\u00e4mst USA har redan gjort den till sin).<\/p>\n\n\n\n

Axessnumrets bidragsgivare utg\u00f6r en ganska unison k\u00f6r, resonemang och argument kommer tillbaka \u00f6ver sidorna. Vad man kan efterlysa \u00e4r motinl\u00e4gg. Kanske ocks\u00e5 en del problematiseringar \u2013 den mest centrala av dessa \u00e4r inneb\u00f6rden av begreppet \u201dakademisk frihet\u201d. Det \u00e4r uppenbart att den akademiska friheten har flera skikt, vart och ett med sina intressenter och sina hotbilder: r\u00e4tten att v\u00e4lja objekt f\u00f6r sin forskning, r\u00e4tten att fritt st\u00e4lla vetenskapliga fr\u00e5gor \u00e4ven om de skulle vara kontroversiella, r\u00e4tten att utveckla de mest \u00e4ndam\u00e5lsenliga forskningsmetoderna, r\u00e4tten att offentligg\u00f6ra forskningsresultat \u00e4ven om de skulle vara obekv\u00e4ma, och, varf\u00f6r inte, r\u00e4tten att ha kvar sitt jobb vid akademien \u00e4ven om man biter den hand som f\u00f6der en \u2013 f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvklart kan ingen med anknytning till forskning och h\u00f6gre utbildning komma undan fr\u00e5gor som dessa. Vi beh\u00f6ver inte g\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n till grannlandet Polen, eller bara en liten bit till ut i den europeiska gemenskapen, till Ungern, f\u00f6r att inse att det finns krafter som inte enbart \u00e4r intresserade av att akademin ska pr\u00e4glas av st\u00f6rsta m\u00f6jliga frihet och sanningslidelse. Att t\u00e4nka igenom och ta st\u00e4llning i fr\u00e5gorna om den akademiska friheten och om forskningens och den h\u00f6gre utbildningens r\u00e4tt \u2013 ja, varf\u00f6r inte f\u00f6rpliktelse? \u2013 att inte v\u00e4ja f\u00f6r det som kan uppfattas som obekv\u00e4mt av vissa, det f\u00e5r man nog s\u00e4ga \u00e4r varje akademikers skyldighet. Och om det finns n\u00e5gra gr\u00e4nser \u2013 tydligt ange vilka de \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em>
Texten \u00e4r en kommentar. Det som kan uppfattas som st\u00e4llningstaganden st\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rfattaren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

15 maj 2021. Nya inre mots\u00e4ttningar och kl\u00e5fingrighet fr\u00e5n politiker hotar den akademiska friheten menar sju skribenter i tidskriften Axess.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[62],"class_list":{"0":"post-2186","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"tag-akademisk-frihet","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2186","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2186"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2186\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2205,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2186\/revisions\/2205"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2186"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2186"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2186"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}