{"id":2306,"date":"2021-11-16T18:13:51","date_gmt":"2021-11-16T17:13:51","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2306"},"modified":"2022-02-15T18:56:41","modified_gmt":"2022-02-15T17:56:41","slug":"humtank-gor-utspel-om-humaniora-i-skolan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2021\/11\/16\/humtank-gor-utspel-om-humaniora-i-skolan\/","title":{"rendered":"Humtank g\u00f6r utspel om humaniora i skolan"},"content":{"rendered":"\n<p><em>16 november 2021.<\/em> I en debattartikel i Svenska Dagbladet ig\u00e5r varnar <strong>Peter K Andersson<\/strong>, universitetslektor och medlem i tankesmedjan Humtank, f\u00f6r att humanioras f\u00f6rsvagade st\u00e4llning i skolan kan g\u00f6ra Sverige kulturellt isolerat.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large is-resized\"><a href=\"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180835.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180835.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2310\" width=\"379\" height=\"334\" srcset=\"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180835.jpg 712w, https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180835-300x264.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 379px) 100vw, 379px\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Artikeln p\u00e5 SvD Kultur bygger p\u00e5 en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n <strong><a href=\"http:\/\/humtank.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Humtank<\/a><\/strong>, en tankesmedja som enligt programf\u00f6rklaringen vill \u201dst\u00e4rka humanioras roll s\u00e5v\u00e4l inom som utanf\u00f6r de akademiska institutionerna\u201d och \u201di offentligheten visa p\u00e5 de humanistiska \u00e4mnenas relevans och b\u00e4rkraft i samh\u00e4llet\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>I artikeln lyftar Peter K Andersson bl a fram den svajiga st\u00e4llning som moderna spr\u00e5k har och pekar p\u00e5 att det bidrar till klyftor mellan olika samh\u00e4llsklasser men ocks\u00e5 mellan stad och land, eftersom mindre skolor inte har tillg\u00e5ng till de l\u00e4rarresurser som beh\u00f6vs. Ytterligare ett problem \u00e4r att humaniora blivit ett slags redskap f\u00f6r politisk styrning, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n<p>T ex i \u00e4mnet historia, menar han, har l\u00e4rare och elever f\u00e5tt lov att \u00e4gna mycket tid \u00e5t direkt arbete med skolans s k v\u00e4rdegrunder. Det har g\u00e5tt ut \u00f6ver det historiska \u00e4mnesinneh\u00e5llet, men om detta i st\u00e4llet hade f\u00e5tt sitt r\u00e4ttm\u00e4tiga utrymme skulle f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r etik, empati och m\u00e4nniskok\u00e4nnedom infunnit sig mer eller mindre av sig sj\u00e4lvt hos eleverna.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi har inte t\u00e5lamod med humaniora, tror Peter K Andersson. Men paradoxalt nog genomsyras hela samh\u00e4llet av just humaniora utan att s\u00e4rskilt m\u00e5nga t\u00e4nker p\u00e5 det, inte minst s\u00e5dana spektakul\u00e4ra f\u00f6reteelser som TV-serier och spel. Och utbildningssystemets olika niv\u00e5er m\u00e5ste ses som en sammanh\u00e4ngande helhet, p\u00e5pekar han: \u201dVill vi ha ungdomar som l\u00e4ser sk\u00f6nlitteratur, som kan skilja mellan de och dem och som kan konversera p\u00e5 andra spr\u00e5k \u00e4n modersm\u00e5let, s\u00e5 m\u00e5ste vi ocks\u00e5 satsa p\u00e5 dessa kunskaper \u2013 fr\u00e5n f\u00f6rskolan till forskarniv\u00e5.\u201d N\u00e5gon m\u00e5ste ha kunskaperna och det m\u00e5ste finnas plats i skolans undervisning f\u00f6r att f\u00f6rmedla den.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large is-resized\"><a href=\"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180042.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180042.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2311\" width=\"229\" height=\"193\" srcset=\"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180042.jpg 452w, https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180042-300x252.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 229px) 100vw, 229px\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Dessa id\u00e9er och andra finns och utvecklas n\u00e4rmare i den n\u00e4mnda rapporten, <em><a href=\"http:\/\/humtank.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/rapport_6_2021_a5_final.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Humaniora i skolan. De humanistiska \u00e4mnenas plats och villkor i den svenska gymnasieskolan och i grundskolans h\u00f6gre \u00e5r.<\/a><\/em> (Humtank rapport 6 \u2013 du hittar <a href=\"http:\/\/humtank.se\/rapporter\/\">en lista med alla rapporter h\u00e4r<\/a>).<\/p>\n\n\n\n<p>Som f\u00f6rslag till l\u00f6sningar framf\u00f6rs att den humanistiska forskningen m\u00e5ste kopplas tydligare till skol\u00e4mnena, s\u00e4rskilt i l\u00e4rarutbildningen, att v\u00e4rdegrundsfr\u00e5gorna \u00e4ven de m\u00e5ste knytas ihop med humanioraforskningen, t&nbsp;ex genom att l\u00e5ta forskningen visa hur synen p\u00e5 etiska fr\u00e5gor f\u00f6r\u00e4ndrats fr\u00e5n antiken till nutid, men ocks\u00e5 genom att det g\u00f6rs direkta, riktade satsningar p\u00e5 humanistiska gymnasieprogram.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad tycker du? Oavsett om du \u00e4r humanist, samh\u00e4llsvetare, naturvetare eller n\u00e5got annat \u2013 ge din syn p\u00e5 humanioras roll i skolan och samh\u00e4llet s\u00e5 publicerar vi dina \u00e5sikter h\u00e4r. Skicka dina synpunkter till <a href=\"mailto:olle.alexandersson@visvis.se\">olle.alexandersson@visvis.se<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>16 november 2021. I en debattartikel i Svenska Dagbladet ig\u00e5r varnar Peter K Andersson, universitetslektor och medlem i tankesmedjan Humtank, f\u00f6r att humanioras f\u00f6rsvagade st\u00e4llning i skolan kan g\u00f6ra Sverige kulturellt isolerat.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[77,76],"class_list":{"0":"post-2306","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"tag-debatt","8":"tag-humaniora-i-skolan","9":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2306"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2312,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2306\/revisions\/2312"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}