{"id":2386,"date":"2021-12-14T16:58:03","date_gmt":"2021-12-14T15:58:03","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2386"},"modified":"2022-02-15T18:53:36","modified_gmt":"2022-02-15T17:53:36","slug":"tips-for-jullasningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2021\/12\/14\/tips-for-jullasningen\/","title":{"rendered":"Tips f\u00f6r jull\u00e4sningen"},"content":{"rendered":"\n

14 dec 2021<\/em>. H\u00e4r ett f\u00f6rslag till jull\u00e4sning f\u00f6r den som vill skaffa sig en bred \u00f6verblick \u00f6ver t\u00e4nkandets f\u00f6ruts\u00e4ttningar och historia.<\/p>\n\n\n\n

Boken jag vill rekommendera \u00e4r Christer Sturmarks<\/strong> nyutkomna \u201dKonsten att t\u00e4nka klart\u201d. Den \u00e4r p\u00e5 omkring 450 sidor men skriven p\u00e5 ett tillg\u00e4ngligt spr\u00e5k utan sv\u00e5r terminologi och med m\u00e5nga f\u00f6rklaringar och exempel.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

\u201dKonsten att t\u00e4nka klart\u201d \u00e4r inte bara en handbok i hur man reder ut sitt (och andras) tankearbete. Den ger ocks\u00e5 en historisk \u00f6versikt \u00f6ver t\u00e4nkandets utveckling. Men framf\u00f6r allt kan den l\u00e4sas som en introduktion till vetenskaplig allm\u00e4nbildning. Man blir kanske inte \u201dvetenskapligt bildad\u201d enbart genom att l\u00e4sa just denna bok. Men med sina vida utblickar mot olika vetenskapsomr\u00e5den, inte bara naturvetenskap, \u00e4r den, kan man s\u00e4ga, ett ovanligt bra recept f\u00f6r vidare f\u00f6rdjupningar med den inriktningen.<\/p>\n\n\n\n

Bokens bredd vittnar om stor bel\u00e4senhet hos f\u00f6rfattaren, kanske ocks\u00e5 n\u00e5got om inflytandet fr\u00e5n hans framst\u00e5ende medhj\u00e4lpare \u2013 Christer Sturmark har n\u00e4mligen skrivit den i n\u00e4ra samarbete med fysikern Douglas Hofstadter<\/strong>. Hofstadter, en internationell k\u00e4ndis och gammal v\u00e4n till f\u00f6rfattaren, \u00e4r mest bekant f\u00f6r en hyllad och mycket l\u00e4st bok om bl a t\u00e4nkandet och medvetandet, \u201dG\u00f6del, Escher, Bach: An eternal golden braid\u201d (1979) som bel\u00f6nades med Pulitzerpriset.<\/p>\n\n\n\n

Den som studerat filosofins historia eller id\u00e9- och l\u00e4rdomshistoria mer ing\u00e5ende kommer naturligtvis att k\u00e4nna igen sig i mycket av stoffet, kanske ocks\u00e5 sakna ett och annat. Och kanske rentav ha en och annan avvikande uppfattning. Men de m\u00e5nga intressanta vinklingarna och utvikningarna g\u00f6r att det \u00e4r synnerligen v\u00e4l v\u00e4rt att l\u00e4sa \u201dKonsten att t\u00e4nka klart\u201d \u00e4ven med s\u00e5dana f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

Hos bokf\u00f6rlaget Fri Tanke<\/strong> som gett ut \u201dKonsten att t\u00e4nka klart\u201d finns en hel video- och poddserie under samma rubrik<\/a>. Lyssna t ex p\u00e5 samtalet mellan Christer Sturmark och kritikern Torbj\u00f6rn Elensky<\/strong> i avsnittet \u201dKonsten att t\u00e4nka klart: Gr\u00e4nser som innesluter och utesluter\u201d fr\u00e5n den 23 juli 2021, det har en n\u00e4ra koppling till boken.<\/p>\n\n\n\n

\u201dKonsten att t\u00e4nka klart\u201d rekommenderas i f\u00f6rsta hand som e-bok, fr\u00e4mst av sk\u00e4let att pappersboken inte har n\u00e5got sakregister (d\u00e4remot ing\u00e5r ett personregister).<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

14 dec 2021. H\u00e4r ett f\u00f6rslag till jull\u00e4sning f\u00f6r den som vill skaffa sig en bred \u00f6verblick \u00f6ver t\u00e4nkandets f\u00f6ruts\u00e4ttningar och historia.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[84,85],"class_list":["post-2386","post","type-post","status-publish","format-standard","category-vis_tipsar","tag-boktips","tag-konsten-att-tanka-klart","czr-hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2386","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2386"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2386\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2404,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2386\/revisions\/2404"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2386"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2386"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2386"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}