{"id":2753,"date":"2022-06-08T11:13:58","date_gmt":"2022-06-08T09:13:58","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2753"},"modified":"2022-06-21T10:10:06","modified_gmt":"2022-06-21T08:10:06","slug":"vis-i-vetenskapsvarlden-tar-del-av-ett-mycket-intressant-samtal-om-forskningskommunikation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2022\/06\/08\/vis-i-vetenskapsvarlden-tar-del-av-ett-mycket-intressant-samtal-om-forskningskommunikation\/","title":{"rendered":"VIS i vetenskapsv\u00e4rlden tar del av ett mycket intressant samtal om forskningskommunikation"},"content":{"rendered":"\n

8 juni 2022.<\/em> Av en lycklig h\u00e4ndelse blev jag som styrelseledamot i VIS inbjuden till ett symposium \u201dForskningskommunikation och kampen om kunskap<\/a>\u201d en dag n\u00e4r Lund visade sig fr\u00e5n sin b\u00e4sta sommarsida och i den otroligt vackra milj\u00f6n i Skissernas Museum<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
F\u00f6rel\u00e4sningssalen p\u00e5 Skissernas Museum<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ett myller av intresserade \u00e5h\u00f6rare fr\u00e5n hela Sverige fick ta del av tre f\u00f6rdjupande samtal som alla p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt handlade om att sprida vetenskaplig kunskap med syfte att g\u00f6ra den anv\u00e4ndbar f\u00f6r samh\u00e4llet och dess medborgare.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s om\u00f6jligt att \u00e5terge i en form som beskriver allt intressant som synliggjordes under denna intellektuella och engagerande eftermiddag men n\u00e5gra nedslag vill jag \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka mig p\u00e5 att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5der konsensus kring forskares ofta h\u00f6ga ambitioner och vilja att sprida och dela med sig av den vetenskapligt producerade kunskapen men det finns ocks\u00e5 hinder f\u00f6r detta. Ett s\u00e5dant hinder handlar om akademins tradition att se publiceringar i internationella vetenskapliga artiklar som starkt meriterande f\u00f6r egen karri\u00e4r och att man d\u00e4rf\u00f6r helst h\u00e5ller sig till detta. Ett annat hinder som tydliggjordes handlade om att tiden f\u00f6r att skriva text av popul\u00e4rvetenskaplig karakt\u00e4r inte riktigt r\u00e4knas in i det ordinarie forskningsarbetet och att man d\u00e4rf\u00f6r inte hinner eller kan prioritera uppgiften. Uppdraget att kommunicera vetenskapliga resultat och processer \u00e4r beskriven som den tredje uppgiften f\u00f6r en forskare. Ytterligare hinder f\u00f6r kommunikation med allm\u00e4nheten \u00e4r att man som forskare inte har utvecklat f\u00f6rm\u00e5gan att skriva popul\u00e4rvetenskapligt, att det finns en ovilja och misst\u00e4nksamhet mot att medverka i nya former av kommunikation som t ex sociala medier, poddar och liknande. <\/p>\n\n\n\n

M\u00f6jligheter att dra nytta av andra professioner som journalister och kommunikat\u00f6rer diskuterades och i detta sammanhang lyftes ocks\u00e5 t ex vetenskapsjournalister upp som viktiga kunskapsproducenter. Seri\u00f6sa vetenskapsjournalister bidrar till att ny kunskap utvecklas. Journalisterna beskriver vikten att i ett demokratiskt samh\u00e4lle inte bara ber\u00e4tta vad forskningen har kommit fram till utan ocks\u00e5 beskriva i vilket sammanhang den \u00e4r gjord och hur det har g\u00e5tt till n\u00e4r den genomf\u00f6rdes. Det \u00e4r inte alltid som forskning \u00e4r helt trov\u00e4rdig och har den legitimitet som den tolkas ha. I v\u00e5rt samh\u00e4lle finns exempelvis best\u00e4lld forskning och detta borde framg\u00e5 mer tydligt s\u00e5 att l\u00e4saren\/mottagaren kan g\u00f6ra en mer r\u00e4ttvis tolkning av resultatet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Samtalet sker i en mycket hoppfull ton d\u00e4r forskare som har erfarenheter av mer moderna s\u00e4tt att delta i spridning av forskningsresultat menar att det kan vara v\u00e4rt att medverka i nya former av media. Medverkar man regelbundet i podds\u00e4ndningar som t ex Vetenskapspodden eller publiceras i dagstidning med viss regelbundenhet kommer det att bidra till cirkul\u00e4ra processer d\u00e4r en utvecklad form av kunskap ges tillbaka. Det kan ocks\u00e5 i b\u00e4sta fall leda till att kunskap oms\u00e4tts i praktiken och pr\u00f6vas och ompr\u00f6vas.<\/p>\n\n\n\n

Begrepp som kunskapscirkulation, kunskapsproduktion, kunskapsdelning och kunskapsakt\u00f6rer \u00e4r frekvent anv\u00e4nda under samtalen vilket i min f\u00f6rst\u00e5else leder tanken till att akademin inte ser sig som ensam akt\u00f6r i vetenskapskommunikation utan att samh\u00e4llet och dess medborgare \u00e4r medspelare d\u00e4r engagemang, efterfr\u00e5gan och ifr\u00e5gas\u00e4ttande \u00e4r viktiga aspekter. Att \u00e4mnet \u00e4r konkretiserat som kommunikation och inte information inneb\u00e4r att man ser att vetenskapskommunikationsprocessen har b\u00e5de s\u00e4ndare och mottagare. Dialogen mellan forskare och journalister, forskare och allm\u00e4nhet betraktas i detta fall som n\u00e4rande i b\u00e5da riktningar. Utifr\u00e5n mina egna professionella reflektioner som l\u00e4rare liknar detta i h\u00f6g utstr\u00e4ckning det som k\u00e4nnetecknar l\u00e4rares arbete. Ju mer engagerade och nyfikna eleverna \u00e4r ju l\u00e4ttare omvandlas och f\u00f6rdjupas deras kunskap och jag som l\u00e4rare l\u00e4r mig hela tiden om hur denna l\u00e4rande kommunikation b\u00e4ttre och b\u00e4ttre iscens\u00e4tts.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvklart problematiseras fake news och populism vilka ses som allvarliga hot mot ett demokratiskt samh\u00e4lle byggt p\u00e5 kunskap.  Jag uppfattar trots detta att de flesta i samtalen menar att det \u00e5 andra sidan aldrig har funnits s\u00e5 stort genomslag f\u00f6r vetenskaplig kunskap som nu. N\u00e5gon menar att forskare inte alls beh\u00f6ver vara s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r att f\u00f6rsvinna i tjat och bubbel fr\u00e5n populister utan ist\u00e4llet b\u00f6r bygga upp sj\u00e4lvf\u00f6rtroende f\u00f6r att m\u00f6ta detta p\u00e5 ett seri\u00f6st och lugnt s\u00e4tt. Forskare spelade till exempel en mycket viktig roll i media under pandemin.<\/p>\n\n\n\n

Ur VIS vinkel lyfts slutligen en mycket viktig aspekt kring utbildningsforskning d\u00e4r man menade att skolan borde vara forskningens fj\u00e4rde uppdrag. I skolan skulle olika vetenskapliga perspektiv i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning kunna kommuniceras. Det problematiseras att best\u00e4lld forskning med outtalade kommersiella syften anv\u00e4nds i marknadsf\u00f6ring och att detta \u00e4r ett hot mot forskningens trov\u00e4rdighet. N\u00e5gra menade ocks\u00e5 att skolforskningen har ett alltf\u00f6r stort socialkonstruktivistiskt konsensusfokus d\u00e4r dialoger inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning karakt\u00e4riseras av animositet utan i st\u00e4llet \u00e4r f\u00f6r okritiska och normativa. Som forskare och vetenskapsjournalist kan man r\u00e5ka r\u00e4tt illa ut om man sticker ut och inte h\u00e5ller med om vissa outtalade r\u00e5dande kunskapsperspektiv. Detta trots v\u00e4l underbyggda och vetenskapliga argument.<\/p>\n\n\n\n

Avslutningsvis l\u00e4rde jag mig en del nya ord, som animositet, medieekologi och kunskapscirkulation. Jag s\u00f6kte och fick bekr\u00e4ftelse p\u00e5 skolans viktiga uppdrag som vetenskapskommunikationspartner samt blev upplyst igen om Einsteins teori att kunskap som man inte kan beskriva p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt kan vara kunskap som man inte sj\u00e4lv riktigt har f\u00f6rst\u00e5tt!<\/p>\n\n\n\n

Samtalen leddes f\u00f6red\u00f6mligt av Lars Mogensen, programmet med deltagare i panelsamtalen hittar du h\u00e4r<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk till film av symposiet!<\/a><\/p>\n\n\n\n

\/Eva Penneg\u00e5rd<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

8 juni 2022. Av en lycklig h\u00e4ndelse blev jag som styrelseledamot i VIS inbjuden till ett symposium \u201dForskningskommunikation och kampen om kunskap\u201d en dag n\u00e4r Lund visade sig fr\u00e5n sin b\u00e4sta sommarsida och i den otroligt vackra milj\u00f6n i Skissernas Museum. Ett myller av intresserade \u00e5h\u00f6rare fr\u00e5n hela Sverige fick ta del av tre f\u00f6rdjupande […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,13],"tags":[55,121,119],"class_list":{"0":"post-2753","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"category-nyheter","8":"tag-forskningskommunikation","9":"tag-kampen-om-kunskap","10":"tag-vetenskapskommunikation","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2753","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2753"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2753\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2772,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2753\/revisions\/2772"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2753"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2753"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2753"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}