{"id":2914,"date":"2023-04-19T18:27:05","date_gmt":"2023-04-19T16:27:05","guid":{"rendered":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/?p=2914"},"modified":"2023-04-19T18:28:40","modified_gmt":"2023-04-19T16:28:40","slug":"filosofi-bra-i-ratt-inramning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/2023\/04\/19\/filosofi-bra-i-ratt-inramning\/","title":{"rendered":"Filosofi bra – i r\u00e4tt inramning"},"content":{"rendered":"\n

19 april 2023.<\/em> Kommentar.<\/strong> F\u00f6r att fr\u00e4mja elevernas f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskap f\u00f6resl\u00e5r sjutton filosofer p\u00e5 svenska l\u00e4ros\u00e4ten att filosofi blir obligatoriskt p\u00e5 den h\u00f6gskolef\u00f6rberedande delen av gymnasiet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rslaget presenterades i en artikel p\u00e5 SvD Debatt i s\u00f6ndags (16\/4 2023) och bland undertecknarna finns \u00c5sa Wikforss, filosofiprofessor, ledamot av Svenska Akademien och \u00e4ven medverkande i Forskningsn\u00e4tet Sk\u00e5ne.<\/p>\n\n\n\n

Debattinl\u00e4gget tar upp en viktig fr\u00e5ga som hamnat i skymundan av de st\u00e4ndigt diskuterade problemen med st\u00f6k, likv\u00e4rdighet och betyg. Budskapet tr\u00e4ffar den absoluta hj\u00e4rtpunkten i skolan, eftersom det handlar om sj\u00e4lva fundamentet f\u00f6r kunskap: \u201dVetenskaplig metod \u00e4r det effektivaste s\u00e4tt som finns f\u00f6r att erh\u00e5lla kunskap\u201d, som skribenterna formulerar det.<\/p>\n\n\n\n


Filosofernas argument borde studeras noga av l\u00e4rare, rektorer och skolpolitiker och, varf\u00f6r inte, elever och f\u00f6r\u00e4ldrar. Med hj\u00e4lp av filosofi\u00e4mnet kan eleverna, f\u00f6r det f\u00f6rsta, f\u00e5 den n\u00f6dv\u00e4ndiga hj\u00e4lpen att orientera sig i r\u00f6ran av sant och falskt i dagens informationslandskap, menar de. Det kritiska t\u00e4nkande som \u00e4r s\u00e5 omhuldat i l\u00e4roplanen \u00e4r ett av filosofins huvudomr\u00e5den, och, observera, inte att f\u00f6rv\u00e4xla med k\u00e4llkritik som \u00e4r n\u00e5got mer specifikt.<\/p>\n\n\n\n

Filosoferna p\u00e5talar, f\u00f6r det andra, betydelsen av boskillnad mellan kunskapsteoretiska och moralfilosofiska, etiska, perspektiv och framh\u00e5ller samtidigt hur v\u00e4sentliga de senare ocks\u00e5 \u00e4r t ex f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l individers som samh\u00e4llens beslutsfattande. Ytterligare en av deras punkter \u00e4r det redan n\u00e4mnda: Filosofin \u00e4r moder\u00e4mnet f\u00f6r allm\u00e4n vetenskaplig metod och rationellt t\u00e4nkande, som i sin tur \u00e4r helt grundl\u00e4ggande f\u00f6r kunskapsbildning.<\/p>\n\n\n\n

Idag har inte ens h\u00e4lften av eleverna p\u00e5 de ber\u00f6rda programmen filosofi som obligatoriskt \u00e4mne, p\u00e5pekas i inl\u00e4gget.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 f\u00f6rslaget borde genomf\u00f6ras skyndsamt. Men fr\u00e5gan \u00e4r om det \u00e4r tillr\u00e4ckligt. Det finns en betydande risk att filosofilektionerna blir n\u00e5got p\u00e5hakat och fritt sv\u00e4vande, ett njutningsmedel f\u00f6r elever som \u00e4lskar dilemman, probleml\u00f6sning och logik och en p\u00e5laga f\u00f6r de andra. Lite s\u00e5 minns jag i varje fall mina egna, dock frivilliga, filosofitimmar p\u00e5 l\u00f6rdagar efter skollunchen, i en avl\u00e4gsen tid.<\/p>\n\n\n\n

Nej, filosofin m\u00e5ste nog in i ett sammanhang. Men vilket? Fr\u00e5n VIS horisont \u00e4r det naturliga svaret:<\/p>\n\n\n\n

En mental milj\u00f6 d\u00e4r en central drivkraft \u00e4r att ge eleverna en stor dos \u201dvetenskaplig bildning\u201d. Dvs djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskapliga tankemodeller och arbetsmetoder och bred \u00f6verblick \u00f6ver den vetenskapliga forskningens utveckling, samh\u00e4llsroll och framtidsm\u00f6jligheter. Det \u00e4r inte bara praktiskt utan ocks\u00e5 ett multivaccin mot v\u00e5r tids ymniga faktaf\u00f6rnekelse och pseudovetenskap, fenomen som \u00e4r s\u00e4rskilt tydliga i en etiskt otyglad digital milj\u00f6 och f\u00f6r \u00f6vrigt en av de f\u00f6reteelser som filosofernas f\u00f6rslag avser att f\u00e5 ordning p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Hur skapas d\u00e5 grogrund f\u00f6r vetenskaplig bildning? Det har jag utvecklat i bl a en id\u00e9skrift i VIS skriftserie (nr 10). Punkterna i det f\u00f6ljande \u00e4r i linje med tankeg\u00e5ngarna i den.<\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6rsta \u00e4r att varje skola g\u00f6r en egen plan, en modell f\u00f6r hur undervisningen i alla \u00e4mnen kan samverka f\u00f6r att st\u00e4rka elevernas vetenskapliga bildning. Jag menar verkligen \u201dalla \u00e4mnen\u201d, inte enbart de naturvetenskapliga, och jag menar att det \u00e4r viktigt att se vetenskap som n\u00e5got i grund och botten sammanh\u00e4ngande. Vid hastigt p\u00e5seende \u00e4r det l\u00e4tt att fastna i skillnader mellan discipliner \u2013 i stark f\u00f6renkling t ex olikheterna p\u00e5 ytan mellan naturvetenskapernas betonande av data och formalisering och de humanistiska vetenskapernas inriktning p\u00e5 spr\u00e5k, analys och tolkning. Men under alltsammans finns en och samma str\u00e4van: att n\u00e5 nya niv\u00e5er av kunskap, en kunskap som kan pr\u00f6vas och diskuteras i ordnade samtal och d\u00e4r dessutom en dialog mellan discipliner kan ge helt nya insikter. Kemil\u00e4rare och historiel\u00e4rare deltar d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 lika villkor i arbetet p\u00e5 skolans samlade plan f\u00f6r elevernas vetenskapliga bildning.<\/p>\n\n\n\n

En k\u00e4rnpunkt \u00e4r att koppla ihop planen med gymnasiearbetet. H\u00e4r s\u00e4ger l\u00e4roplanen tydligt att vetenskapliga perspektiv b\u00f6r finnas med.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det andra, med skolans modell som grundplatta g\u00f6r varje \u00e4mne och varje l\u00e4rare en egen plan f\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt bidra till m\u00e5let god vetenskaplig bildning. Det kan rimligen ske utan att g\u00f6ra v\u00e5ld p\u00e5 l\u00e4roplanen. I grunden handlar det om hur betoningar l\u00e4ggs och exempel v\u00e4ljs.<\/p>\n\n\n\n

En tredje \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r att utse en ansvarig. Kanske en s\u00e4rskild f\u00f6rstel\u00e4rare ska h\u00e5lla ihop de samlade anstr\u00e4ngningarna att ge eleverna vetenskaplig bildning? I varje fall beh\u00f6vs n\u00e5gon som ser till att n\u00f6dv\u00e4ndig planering, uppf\u00f6ljning och utbildning \u00e4ger rum. I inledningsfasen av en uttalad satsning p\u00e5 vetenskaplig bildning \u00e4r det kanske rimligt att skolans rektor tar p\u00e5 sig uppgiften men knappast permanent.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen, f\u00f6r det fj\u00e4rde, b\u00f6r skolan h\u00e4r som p\u00e5 andra omr\u00e5den h\u00e5lla reda p\u00e5 hur v\u00e4l den lyckas. Bl a borde det skapas ett instrument f\u00f6r att m\u00e4ta elevernas vetenskapliga bildning, f\u00f6re och efter gymnasiet, och i j\u00e4mf\u00f6relse med skolor i allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n

Allt detta kan skolan \u00e5stadkomma i sin egen v\u00e4rld. Det finns dock en sak till som p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt h\u00f6jer kvaliteten p\u00e5 elevernas vetenskapliga bildning och som kr\u00e4ver kontakter utanf\u00f6r skolans v\u00e4ggar: att eleverna med j\u00e4mna mellanrum f\u00e5r tr\u00e4ffa forskare, diskutera med dem, st\u00e4lla fr\u00e5gor och f\u00e5 svar. S\u00e5dant borde f\u00f6rekomma regelbundet i skolans vardag.<\/p>\n\n\n\n

Ett utm\u00e4rkt tillf\u00e4lle att koppla in forskare under lite l\u00e4ngre tid \u00e4r just gymnasiearbetet. H\u00e4r kan forskarna t ex ge r\u00e5d om metoder, k\u00e4llor, osv. I Forskningsn\u00e4tet Sk\u00e5ne och VIS har vi noterat vilken gl\u00e4dje och nytta elever och l\u00e4rare haft av s\u00e5dana \u201dhusforskare\u201d (termen myntades av humanekologen Ebba Lisberg Jensen, som medverkat m\u00e5nga g\u00e5nger i v\u00e5ra projekt). Andra typer av forskarbes\u00f6k i skolan eller studiebes\u00f6k hos forskare har ocks\u00e5 pr\u00f6vats med framg\u00e5ng. Trots forskarnas genuina tidsbrist har s\u00e4llan n\u00e5gon avb\u00f6jt att medverka. Akademins \u201dtredje uppgift\u201d uppfattas n\u00e4r det g\u00e4ller skolan helt klart som meningsfull.<\/p>\n\n\n\n

Inl\u00e4gget av de sjutton filosoferna \u00e4r viktigt. Det signalerar att skolan m\u00e5ste ta ett samlat grepp f\u00f6r att bibringa eleverna djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskapliga metoder att n\u00e4rma sig kunskap. Om f\u00f6rslaget om filosofi f\u00f6r alla genomf\u00f6rs men i en inramning av den typ som skisserats ovan skulle filosofilektionerna kunna bli en sorts samlingsplats. D\u00e4r skulle elevernas vetenskapliga bildning konsolideras och bli till ett meningsfullt verktyg som de har nytta av senare i livet, oavsett om de sj\u00e4lva blir forskare eller n\u00e5got annat. Till betydande fromma f\u00f6r det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n\n\n\n

Artikeln \u00e4r en kommentar och det som uppfattas som st\u00e4llningstaganden eller v\u00e4rderingar st\u00e5r skribenten ensam f\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

19 april 2023. Kommentar. F\u00f6r att fr\u00e4mja elevernas f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskap f\u00f6resl\u00e5r sjutton filosofer p\u00e5 svenska l\u00e4ros\u00e4ten att filosofi blir obligatoriskt p\u00e5 den h\u00f6gskolef\u00f6rberedande delen av gymnasiet.<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[36],"class_list":{"0":"post-2914","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-kommentarer","7":"tag-vetenskapsundervisning","8":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2914","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2914"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2914\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2916,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2914\/revisions\/2916"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2914"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2914"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/visvis.forskningsnatet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2914"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}