”Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning.” Det skriver åtta professorer och medlemmar i Lärarförbundets vetenskapliga råd i ett inlägg i Vetenskapsrådets nättidning Curie (21/5 2019). Hur göra detta möjligt? Genom att realisera den s k plan S, ett europeiskt initiativ för öppen tillgång, open access (OA), till resultaten av all offentligt finansierad forskning, hävdar skribenterna.
Idén till Plan S kommer från sammanslutningen Science Europe där ett stort antal forskningsfinansiärer, forskningsråd och liknande organisationer ingår. S:et uppges syfta på ”shock” och om det är detta ords huvudbetydelse som avses är väl tanken att särskilt alla förlagshus som ger ut dagens synnerligen dyra vetenskapliga publikationer ska drabbas av en sådan. Kravet är att Plan S sätts i verket 2020 – då ska all offentligfinansierad forskning vara tillgänglig för vem som vill ta del av dess resultat.
Ett huvudargument är att det är alldeles för dyrt att tillgodogöra sig forskningsinformation genom dagens etablerade kommersiella kanaler. Debattörerna i Curie påpekar att det är lika dyrt att köpa en forskningsartikel som att införskaffa en hel (ganska dyr) bok.
Tanken att lärare ska vända blickarna alltmer mot forskning och att forskningsresultat snabbt ska nå ut är i ett VIS-perspektiv mycket sympatisk. Men kanske inte helt oproblematisk. Att ta del av forskning direkt från hästens mun, dvs från forskarnas egna ofta ganska tekniska presentationer, är ganska krävande. Bl a av det skälet att forskning ofta är smal och specialiserad måste den i viss utsträckning populariseras och kommenteras, även i de fall målgruppen är yrkesfolk inom de fält som forskningen gäller. Dessutom är forskningsprocessen inte sällan en utdragen dialog mellan forskare som ifrågasätter varandras resultat. Och även om lärare är bra på att tillgodogöra sig forskningsresultat i sina egna undervisningsämnen är det inte självklart att alla har samma förmåga när det gäller forskningsresultat inom pedagogik och didaktik. Så ett gott råd kan vara: Utveckla den förmedlande forskningskommunikationen för lärare och träna lärarna i att kritiskt ta del av resultaten. Vem ägnar sig åt det idag om vi i första hand tänker på målgruppen verksamma lärare som kanske fick sin pedagogiska utbildning för många år sedan?
I början av året gick ett stort antal svenska forskare inom ett brett spektrum av forskningsområden till och med till direkt attack mot Plan S (Universitetsläraren 21 februari 2019). Att ge gratis tillgång till forskningsresultat är inte ett tillräckligt starkt motiv för att äventyra hela det ekosystem av högkvalitativa forskningstidskrifter som utvecklats under lång tid, var en av deras synpunkter. Dessutom påpekar de att det än så länge råder stor brist på bra OA-tidskrifter inom många forskningsområden och i en klar majoritet av discipliner finns ingen alls. De drog sig inte för att kalla Plan S ”ett hastverk baserat på önsketänkande”. Deras appell var att svenska forskningsråd borde dra tillbaka sitt stöd för tanken på en plan S. En bättre lösning som de förespråkar är att forskningsmedel även får användas för att bekosta så kallad hybridpublicering. Det innebär att en forskningsartikel visserligen publiceras i en (dyr) prenumerationstidskrift men friköps på forskningsorganets bekostnad så att vem som helst får läsa den gratis.
Debatten för och emot Plan S lär gå vidare. Vad tycker du, inte minst du som är verksam lärare? Skriv gärna till olle.alexandersson@visvis.se och säg din mening.